Att lantbruket har en särställning i tider av kris eller krig är idag inte självklart för alla. Men Sveriges lantbruksföretag är en viktig del i det svenska totalförsvaret. Ju bättre förberedda företagen är, desto bättre kommer hela landet att klara av svåra påfrestningar. För Hugo Malm, folkbildare, föreläsare och författare till den nya broschyren, råder ingen tvekan.
- Om inte lantbruket fungerar så har vi i värsta fall svält. Att klara sig utan el är väldigt jobbigt, men utan mat klarar vi oss inte, konstaterar han.
Tillgång till mat nödvändig
Extremväder väntas bli vanligare i klimatförändringarnas spår och risken för väpnade konflikter har ökat.
- Sådana här händelser kan slå hårt mot livsmedelsproduktionen och det är allvarligt eftersom säker tillgång till mat är fullkomligt nödvändigt för att samhället över huvud taget ska fungera. Det är också allvarligt eftersom lantbruket spelar en nyckelroll i vårt totalförsvar. En hungrig befolkning har mindre motståndskraft. Att hjälpa lantbruksföretagen att förbereda sig inför kriser är därför oerhört angeläget, säger Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid SLU.
Under kalla kriget präglades svenskt lantbruk av fler men mindre företag, utspridda över landet. Idag ser situationen annorlunda ut: färre, större jordbruksföretag är koncentrerade till södra Sverige och ska försörja en betydligt större befolkning. De beredskapsstrategier som var aktuella i slutet av 1980-talet är därför till stor del inte längre relevanta.
- Att som enskild lantbrukare veta hur man ska förbereda sig för allt från skogsbränder till krig är otroligt svårt, säger Hugo Malm.
Att användas på gårdsnivå
Hugo Malm har under året arbetat intensivt med att producera den första broschyren i modern tid som handlar om hur lantbruket kan rusta sig för oroliga tider.
Broschyren är gjord i samarbete mellan SVA, SLU samt flera bransch- och rådgivningsorganisationer, med projektpengar från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Jordbruksverket. Syftet är att hjälpa lantbruksföretag att bli mer förberedda på allt från allvarliga olyckor, extremväder och cyberattacker, till militära konflikter som påverkar verksamheten och ställer större krav på en utvecklad företagsledning.
- Den ska först och främst användas på gårdsnivå, av de som producerar våra livsmedel. Man kan kolla av checklistor, se över vad man kan göra på gården och vad man kan göra ihop med grannarna. Det handlar om ett sätt att tänka men även om praktisk handling, berättar Hugo Malm.
Företagsledare behöver hantera många olika former av risker samtidigt som de behöver utveckla den potential som finns för förbättringar. Ofta är det ett genomtänkt och långsiktigt förbättringsarbete som skapar förutsättningar för att hantera risker framgångsrikt. Med en bra företagsledning i grunden ökar beredskapen i företaget.
Online och i tryck
Broschyren har premiär online på SLUs och SVAs hemsidor 21 november och delas ut på Jordbruksekonomisk konferens i Uppsala 27 november.
I broschyren reds viktiga begrepp ut på ett enkelt och pedagogiskt vis. Allt från totalförsvar till allmän tjänsteplikt och vad som utgör samhällsviktiga verksamheter förklaras. Teorin följs av praktiska tips, med checklistor att gå igenom, tips på hur man upprättar en krispärm, handlingsplaner och hur it-säkerheten kan förbättras. Företagarens ansvar i totalförsvarsplaneringen och vilka lagar som styr gås igenom.
Avtal blir avgörande
Förberedelser är nog så viktiga men till sist kokar allt ner till frågan om vem som ska betala produktionen av livsmedel.
- Det kommer att handla om en ny typ av avtal, med bland annat den offentliga sektorn. Ska man leverera under kris och krig så måste man förhandla om vem som ska stå för de investeringar som behövs för att höja beredskapen, anser Hugo Malm.
Historiskt perspektiv spelar roll
Han har en bakgrund som lärare i historia och samhällskunskap och har även en utbildning som folkhögskolelärare i bagaget. Det har gjort att han värnat lite extra om att få med det historiska perspektivet i broschyren. Bland annat beskriver han lantbrukets strukturrationalisering och samhällets förändring med ett exempel från krigsutbrottet 1914.
- Då behövde en gård försörja elva personer för att samhället skulle vara helt självförsörjande. År 2023 var motsvarande siffra 187 personer per gård.
I texten beskrivs även vårt stora import- och transportberoende, geografiska skillnader och utvecklingen av det moderna lantbruket med teknik som är beroende av el, fossila bränslen, mineralgödsel och växtskyddsmedel.
- Det perspektivet är viktigt, annars blir vi historielösa. Och jag vill verkligen att lantbrukarna ska känna hur viktiga de är, de utgör skillnaden mellan svält och överlevnad, konstaterar Hugo Malm.
Hugo Malm, författare. Foto: Jakob Axelsson
