Nyhet

Naturskyddsföreningen stöttar forskning om hyggesfritt

Publicerad: 18 november 2024
man vid en stor tall

Med stöd från Naturskyddsföreningen ska en forskare på Sydsvensk skogsvetenskap försöka utveckla hyggesfri skötsel av ädellövskog.

Stiftelsen Valdemar och Emmy Gustafssons Naturvårdsfond bildades 1976 och ska gynna forskning för ”förhindrande av en fortsatt förgiftning och förstöring av den svenska naturen.”

Naturskyddsföreningen förvaltar fonden och deras nämnd har beviljat 500 000 kronor till Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU.

Naturnära skötsel av ädellöv

Detta för att en forskare under två år ska studera hur man bäst sköter blandad ädellövskog med naturnära, hyggesfria metoder. Forskningen ska bland annat lokalisera var i landskapet sådan skog bäst etableras för att gynna mångfalden och olika ekosystemtjänster. Målet är också att ta fram kunskap om skogsägares preferenser och drivkrafter för alternativa skötselmetoder med mer ädellövskog.

– Många skogsägare är tveksamma till sådan typ av skötsel, trots att det är så viktigt för biologisk mångfald och klimatanpassning, säger Magnus Löf, som står bakom ansökan.

Stödet från föreningen uppskattas

Forskaren, som ska jobba med projektet, kommer inte bara att erhålla pengar från Naturskyddsföreningens stiftelse utan också från det statligt Formasfinansierad projektet Broaden.

– Vi tycker det är bra att Naturskyddsföreningen stödjer vår forskning, och det är inte många fonder som direkt stödjer forskning kring alternativa skötselformer, säger Magnus.

Naturskyddsföreningen kan tack vare sin stiftelse stödja sådan forskning som rimmar med stadgarna och som föreningen tycker behövs. Under 2024 ger cirka två miljoner kronor ges till en handfull projekt som inriktas mot till exempel naturnära skogsbruk.

– Vi vill gynna kunskapsutbyggnad om ett annat sorts skogsbruk än det som är det traditionella skogsbruket idag, och som Naturskyddsföreningen är väldigt kritiskt mot, säger Martin Lindén, på Naturskyddsföreningen.

Resultaten ska vara trovärdiga

Samtidigt gäller det att forskningsresultaten ska vara trovärdiga. Det säkras genom att den sökande ska vara disputerad och verksam vid universitet, högskola eller forskningsinstitut som uppfyller Formas kriterier. Vilka projekt som beviljas stöd bestäms av nämnd med experter.

– När väl pengarna delats ut, så hoppas vi ju att forskningen ska bli bra. Men lägger oss inte i den. För att den här forskningen ska bli trovärdig är det viktigt att den är självständig och oberoende, säger Martin Lindén.