Varför behövs det en ordbok om framtidens resande i städer?
– Vi vill underlätta för ett demokratiskt samtal om hur vi ska resa i framtidens städer. Många aktörer, alltifrån transportplanerare och stadsplanerare till de som arbetar med innovationer och smarta lösningar, använder sina ord och begrepp och de pratar inte alltid med varandra. Boken blir ett sätt att möjliggöra samtal tillsammans om hur vi vill att vi ska resa i framtiden, säger Lina Berglund-Snodgrass.
– Ordboken visar att framtidens resande inte behöver handla om nya tekniska lösningar som elektrifiering av fordon eller användningen av AI i appar, karttjänster eller självkörande bilar. Vi vill problematisera det genom att säga att framtidens resande kan vara att vi börjar gå mer och att vi sitter still mer, betonar Dalia Mukhtar-Landgren.
Hur fick ni idén till boken?
– Dalia och jag har varit följeforskare i ett projekt med Malmö stad som har handlat om att utveckla nya typer av mobilitetshubbar, det vill säga bytespunkter för delad mobilitet, i Malmö. Det var ett samverkansprojekt mellan olika förvaltningar i staden. I det arbetet blev det tydligt att vi inte alltid förstod varandra och att det fanns ett behov av att definiera begrepp. Vi började ta fram en ordlista tillsammans med Malmö stad och på den vägen är det, säger Lina Berglund-Snodgrass.
Hur gick processen till?
– Det var en kollektiv process att bestämma vilka ord som skulle vara med. Utifrån listan som Dalia och Lina hade sammanställt i projektet med Malmö stad skickade vi ut en förfrågan till andra forskare om de var intresserade av att vara med, säger Sara Ringvall Sundkvist.
– Vi började med att bjuda in genom nätverket på K2. K2 är ett nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. Det är många forskare där som håller på med framtidens resande och vi fick stort gensvar. Efter det har vi också fått tips på andra vi kan fråga. Totalt har över 50 forskare varit delaktiga, säger Dalia Mukhtar-Landgren och fortsätter:
– Vi bjöd också in alla till en workshop där det spånades fram vilka ord som skulle vara med i ordboken. Det är ord som de medverkande verkligen ville ha med. Det har inte funnits några tydliga riktlinjer om vilka ord som vi kommer att ta med och inte. Kanske att vi har haft en tanke om att man behöver problematisera bilinnehavet och användandet av bil.
Fick ni välja bort ord under processen?
– O ja! Vi begränsade oss till att det skulle handla om resande i städer och exempelvis inte på landsbygden eller i rymden. Vi har heller inte velat ha med för många trafiktekniska begrepp, säger Lina Berglund-Snodgrass.
– Vi har lagt ord på hög för att förhoppningsvis få plats i en uppföljare eller i något annat sammanhang, poängterar Sara Ringvall Sundkvist.
Vilka riktar sig ordboken till?
– Tjänstepersoner som jobbar med framtidens resande i städer på olika sätt. Det kan vara transportplanerare, politiker, stadsplanerare eller andra som arbetar med gestaltningsfrågor. Vi vänder oss även till medborgare och resenärer i en bred bemärkelse. Visionen är att boken ska underlätta ett brett samtal om hur vi ska resa i städer, säger Lina Berglund-Snodgrass.
Vilket är era favoritord i boken?
– Jag har jättemånga, säger Sara Ringvall Sundkvist, ett ord som jag inte visste fanns innan jag var med i projektet var autobesitas. Det tycker jag är väldigt spännande. Jag tycker också det är intressant hur vi beskriver det här med acceleration. I boken finns branschord och även spännande vinklar på ord som till exempel acceleration. Svårt att välja.
– Avstånd, säger Lina Berglund-Snodgrass, vad är egentligen ett avstånd? Sara, som skrivit om ordet, sätter fingret på att det är någonstans mellan här och där, som kan vara i absoluta termer men det är också något man upplever mentalt. Det hänger ihop med hur vi väljer att resa. Något kan vara geografiskt nära oss och lätt att tas sig till fots men det mentala avståndet kan vara att det är långt borta.
– Mitt favoritord är ”molnet” eftersom det ”bär” mycket av framtidens resande men samtidigt framstår som osynligt – trots att det i själva verkat tar oerhört mycket plats och kräver oerhört mycket energi, avslutar Dalia Mukhtar-Landgren.
