- Det finna många goda hälsoeffekter av att bo nära grönområden. Ändå så riskerar de att prioriteras bort när städer förtätas eller nya områden planeras, det säger Agnes Pierre, forskningsassistent i projektet som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Grönområden kopplas samman med många positiva värden. Träd svalkar om sommaren, suger upp vatten vid skyfall och renar luften. Dessutom bidrar de till rekreation och ytor för sport.
- Det kan vara svårt för kommuner förstå om det är lika stor tillgång till parker i socioekonomiskt starka som svaga områden. Det här något som vi vill hitta svar på, säger Agners Pierre.
Forskarna har utvecklat ett verktyg som går att använda utifrån en stads områdesindelning. I det här fallet har forskarna utgått från Statistiska centralbyråns demografiska statistikområden (DeSO). Områdena analyseras sedan utifrån sju olika kriterier. Tre ”gröna”: Trädkrontäckning (hur mycket mark som täcks av trädkronor), kvadratmeter grönområde per boende och avstånd från hemmet till grönområden. Samt fyra kriterier inriktade på socioekonomiska aspekter: Inkomst per hushåll, ålderförsörjningsgrad*, utbildningsnivå och sysselsättningsgrad.
När ett område analyseras får forskarna svar på hur mycket grönska det finns där samt vilken socioekonomisk status det har.
Första analysen
Modellen har hittills testats på Malmö. Resultat visar att staden inte tydligt har ett stort problem med att grönskan är orättvist fördelade. I många fall har fattigare områden inte sämre tillgång till grönska än rikare.
- Det handlar i flera fall om platser med höga flerfamiljshus där det finns träd och parker mellan byggnaderna, säger Agnes Pierre.
Men det finns platser där grönskan är orättvist fördelad. I åtta procent av DeSO områdena som analyserades i Malmö kommun är tillgången till grönska dålig och den socioekonomiska statusen låg. Låg tillgång till grönska gäller även flera socioekonomiskt starka områden. Det gäller exempelvis områden där många byggnader är nyproducerade och tillgången till grönytor dåliga. Även i villaområden kan avståndet till parker eller skog vara lång. Modellen tar bara hänsyn till allmänna grönytor och inte privata som i fallet med trädgårdar.
En om modellen rapport ska vara klar till årsskiftet och sedan vill forskarna vidareutveckla verktyget. Förhoppningen är att det i framtiden ska vara tillgänglig för svenska kommuner.
- Vi vill att modellen ska göra så att kommuner kan upptäcka var det behövs satsas på fler grönområden, både för boende och för att hantera extremväder. Men också att det ska vara ett stöd när nya bostäder planeras, säger Agners Pierre.
Projektet är finansierad av KSLA, SLU Movium och SLU:s miljöanalysprogram Bebyggd miljö, med Nilsson Landscape, Malmö stad och Region Skåne som partners.
* Hur stor andel av befolkningen, (barn och äldre) är beroende av de som jobbar för sin försörjning.
