Så påverkar klimatförändringar och extremväder svenskt lantbruk

- Klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för det svenska lantbruket på olika sätt. När medeltemperaturen ökar får Sverige längre växtsäsonger, vilket kan öka produktiviteten och antalet grödor vi kan odla här. Samtidigt ökar risken för skördeförluster på grund av extremväder som torka, hetta och skyfall, säger Hanna Sjulgård, doktorand vid SLU.

Klimatförändringarna ger nya odlingsmöjligheter i Sverige

I avhandlingen undersöks hur grödodiversiteten – ett mått på hur många grödor som odlas och i vilken omfattning – har förändrats sedan mitten av 1960-talet. Ser man på landet som helhet hade det inte skett någon större förändring under dessa dryga femtio år, men jämför man länsvis får man en annan bild. I länen som i början hade högst grödodiversitet var trenden minskande, medan den var stigande  i länen som hade lägst diversitet i starten, vilket innebär att det har skett en viss utjämning. Resultaten visar att möjligheten att odla flera olika typer av grödor ökat i flertalet län sedan 1960-talet.

- Odlingssystem som har hög diversitet kan gynna viktiga ekosystemtjänster och att odla flera olika sorters grödor kan dessutom hjälpa till att sprida lantbrukares ekonomiska risker vid till exempel skördebortfall till följd av extremväder, säger Hanna Sjulgård. Samtidigt måste det förstås också finnas avsättning för grödorna och lönsamhet i odlingen.

Den ökade medeltemperaturen och längre växtsäsongen som klimatförändringarna för med sig kan möjliggöra att värmekrävande grödor odlas längre norrut, samtidigt som nya grödor kan introduceras i södra Sverige. Exempel på att detta redan har börjat är majsodlingen i södra Sverige och en ökad odling av höstvete i Dalarna.

- För att bättre stötta beslutsfattare krävs mer kunskap om dessa regionala skillnader. Det är viktigt att kunna identifiera väderkänsliga län och grödor i Sverige, så att vi kan utveckla regionala jordbruksprogram och klimatanpassningsstrategier. Denna kunskap kommer också att vara avgörande för att stärka Sveriges självförsörjningsgrad, säger Hanna Sjulgård.

Klimatförändringar och extremväder påverkar län och grödor olika

Analyser av utvecklingen av skördar sedan 60-talet på länsnivå visade att spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige. Denna kontinuerliga ökning visar en potential även för ökad spannmålsproduktion i framtiden. I norr har spannmålsskördarna däremot i stort sett legat på samma nivå sedan 60-talet. Den överlag låga avkastningsnivån i norr tyder dock på att det finns potential att öka skördarna även där under mer gynnsamma odlingsförhållanden i framtiden med en högre medeltemperatur och längre växtsäsong.

Utvecklingen av spannmålsskördar i Sverige analyseras på länsnivå från 1960-talet, fram till idag. Resultaten visar att spannmålsskördarna ökar successivt i södra Sverige där exempelvis höstvete i medel ökat med drygt 50 kg/ha per år, medan spannmålsskördarna i norra Sverige legat på samma nivå sedan 1960-talet i flera län.

- Den kontinuerliga ökningen i södra Sverige visar att det finns potential för fortsatt ökad spannmålsproduktion i framtiden. Den överlag låga avkastningsnivån i norr tyder på att det finns potential att öka skördarna även i dessa delar av landet med de mer gynnsamma odlingsförhållanden som klimatförändringarna för med sig med en högre medeltemperatur och längre växtsäsong, förklarar Hanna Sjulgård.

Resultaten visar att grödor i Sverige skiljer sig i sårbarhet för extremväder. Grödor som odlas i norr påverkas mer negativt av vattenöverskott som kraftiga regn för med sig, men gynnas av en högre medeltemperatur. Grödorna i söder är mer känsliga för torka och påverkades negativt av högre temperaturer. Resultaten visade dessutom att vårsådda grödor är mer känsliga för extremväder än höstsådda.

- Dessa skillnader som min avhandling visar understryker behovet av att utveckla gröd- och platsspecifika strategier för att minska skördeförluster, säger Hanna Sjulgård.

Hanna Sjulgård, doktorand inom markmekanik och jordbearbetning vid institutionen för mark och miljö, SLU. Foto: Amanda Öberg, SLU.

Bättre jordhälsa även skydd mot extremväder

Ett allt intensivare jordbruk har globalt lett till en sämre jordhälsa, vilket minskat jordens förmåga att upprätthålla skördenivåer vid extremväder. 

- Min avhandlingen visar på betydelsen av en högre vattenhållande förmåga i marken för att motverka skördeförluster vid torka. Den förmågan kan gynnas av bland annat en bättre markstruktur, vilket också kan minska risken för översvämning vid kraftigt regn, säger Hanna Sjulgård och avslutar;

- Vi såg även en bättre jordhälsa på lantbrukares fält med vissa brukningsmetoder, såsom en mindre intensiv jordbearbetning, en mer varierad växtföljd, mindre användning av bekämpningsmedel och oftare användning av organiska gödselmedel. Dessa brukningsmetoder kan alltså vara viktiga för att minska skördeförluster vid extrema väderförhållanden som vi vet att världen kommer att se mer av i framtiden.

Hanna Sjulgård, institutionen för mark och Miljö, försvarar sin avhandling "The potential of agricultural management to alleviate extreme weather impacts on Swedish crop production" den 12 november 2024 i Uppsala. Länk till avhandlingen