Pollinatörer är viktiga för natur och jordbruk samtidigt som vi vet före lite om hur de klarar miljö- och klimatförändringar. Därför är det bråttom att starta övervakningen av pollinatörer inom EU. Ett internationellt forskarteam där SLU ingår har nu presenterat ett förslag till EU-kommissionen om hur ett övervakningsprogram kan utformas.
Europa har en rik mångfald av pollinatörer, med över 2 000 biarter och nästan 500 dagfjärilsarter. Dessa insekter är avgörande för ekosystemet då de pollinerar 78 procent av de vilda blommande växterna. De bidrar också med över 15 miljarder euro per år till marknadsvärdet av europeiska grödor. Trots deras stora betydelse visar forskning att många av dessa arter minskar i antal.
I EU-förordningen för naturrestaurering som nyligen antogs finns ett specifikt mål att vända nedgången av pollinatörer till år 2030. Det kräver i sin tur att alla EU-länder ska övervaka populationer och mångfald av pollinatörer för att säkerställa att målet uppnås. Förslaget till EU-kommissionen är ett viktigt steg på vägen.
- Detta måste starta omgående för att kunna jämföra trender innan och efter 2030”, säger Erik Öckinger, en av forskarna i expertgruppen, som samordnas av EU:s gemensamma forskningscentrum.
Det viktigaste är att alla EU-länder kommer att övervaka pollinatörerna med standardiserade metoder, vilket ger mer pålitliga uppskattningar av trender i Europa. Det ska omfatta vilda bin, fjärilar, blomflugor, nattfjärilar samt utvalda hotade arter.
Enligt expertgruppen är ljusfällor det bästa sättet att följa nattfjärilarnas förekomst och mångfald. För övriga artgrupper är förslaget transektvandringar, där inventerare noterar pollinatörer längs en bestämd sträcka. Sällsynta och hotade arter ska övervakas med särskilda metoder som är anpassade efter varje art.
- Jag har framförallt bidragit med utvecklingen av indikatorer för att bedöma trender i biologisk mångfald, särskilt i relation till EU jordbrukspolitik. Till exempel är inte storskaliga trender för pollinatörernas populationer tillräckliga, så vi föreslår att detta kompletteras med övervakning på kort sikt (5-10 år) lokalt för att kunna följa upp specifika åtgärder inom jordbruket, säger Erik Öckinger, en av forskarna i expertgruppen.
René van der Wal, professor i medborgarforskning på SLU, har också bidragit till förslaget.
- Medborgarforskning kommer att vara avgörande för denna satsning. Vi har identifierat var frivilliginsatser kan göra störst skillnad och vad som krävs för att mobilisera dem. En av de största möjligheterna finns inom jordbrukssamhället, antingen genom direkt engagemang eller genom samarbete med naturvårdare. Tillsammans kan de samla in värdefull data och öka medvetenheten om pollinatörernas betydelse.
Särskilt i norra och västra Europa, där medborgarforskning redan är väl etablerad, förväntas detta få stort genomslag. Det är framförallt ljusfällorna som skulle kunna hanteras av volontärer utan specialkunskap. En liten LED-ljusfälla körs genom natten; på morgonen fotograferas alla nattfjärilar med en app för snabb identifiering. När identifieringen är klar släpps fjärilarna fria.
De flesta dagfjärilar kan identifieras i fält men för blomflugor och bin krävs arbete på laboratorier med tillgång till samlingar och taxonomisk expertis. Detta blir en utmaning på grund av bristen på taxonomer. Därför innehåller förslaget en plan för att öka antalet professionella taxonomer.
Programmet kommer också att utvärdera nya tekniker, såsom DNA-streckkodning, där varje art kan identifieras genom korta segment DNA. Precis som varje person har ett unikt fingeravtryck, har varje art en unik DNA-streckkod. Utvecklingen går också snabbt när det gäller AI-tolkning av bilder och ljud.
Övervakningen ska också ge djupare insikt om hoten mot pollinatörerna. Till exempel kan jordbruket skada insekter på grund av att livsmiljöer försvinner eller exponering för bekämpningsmedel. Andra hot är skogsbruk, klimatförändringar och urbanisering.
- Vi vet redan att dessa hot existerar, men övervakningen kan hjälpa oss att bedöma vilken roll olika hot spelar i olika typer av landskap och regioner. Med bättre information är det lättare att se hur pollinatörerna kan gynnas i dessa miljöer, säger Erik Öckinger.
Och kanske kan även andra insekter gynnas av en EU-omfattande övervakning. En utgångspunkt i förslaget är att pollinatörer är en bra ”paraply”-grupp för övervakning eftersom hoten antagligen liknar de som drabbar alla, eller åtminstone de flesta, insektsarter.
EU Joint Research Centre (EU:s gemensamma forskningscentrum tillhandahåller oberoende, evidensbaserad kunskap och vetenskap som stöder EU:s politik för att påverka samhället i positiv riktning. Läs rapporten om pollinatörerna från den internationella expertgruppen: Refined proposal for an EU pollinator monitoring scheme
René van der Wal
Institutionen för ekologi
rene.van.der.wal@slu.se