De starkt konkurrensutsatta synergianslagen från Europeiska forskningsrådet (ERC) är utformade för att stödja forskningssamverkan som tar itu med komplexa, ambitiösa vetenskapliga utmaningar som ligger utanför enskilda forskares räckvidd. Stéphanie Robert, som är professor i växtfysiologi vid SLU och Umeå Plant Science Centre, ska leda projektet STARMORPH, med en finansiering på tio miljoner euro under sex år.
Kartlägger auxinets dynamik i tid och rum
Projektet kommer att fokusera på auxin – ett växthormon som är avgörande i många avseenden vid växters utveckling. Hormonet har t.ex. en nyckelroll vid främjande av rot- och stamtillväxt och är nödvändigt vid bildning av organ.
Under de kommande sex åren kommer Stéphanie Robert att samarbeta med Ondřej Novák från Institutet för experimentell botanik vid Tjeckiska vetenskapsakademin, Jürgen Kleine-Vehn från Freiburgs universitet i Tyskland och Alexander Jones från Sainsbury Laboratory vid Universitetet i Cambridge i Storbritannien. Tillsammans avser de att ta itu med den grundläggande frågan om hur auxin bidrar till så många aspekter av växters utveckling.
STARMORPH introducerar det innovativa konceptet ”auxinsignatur”, som återspeglar auxinnivåer inte bara i organ, vävnader eller celler utan även inom specifika cellavdelningar som samordnar cellens svar på yttre signaler.
– Vi vet fortfarande väldigt lite om auxinets förekomst i olika delar av cellerna, förklarar Stéphanie Robert. Vi tror att hormonets specifika effekter inte enbart avgörs av dess totala halt utan snarare av dess unika fördelning inom cellerna, och av hur närvaron ”uppfattas” i olika delar av cellen, vilket skapar en ”auxinperceptionssignatur”.
Med hjälp av sin kombinerade expertis inom olika områden hoppas forskargruppen kunna kartlägga auxinets dynamik med hög upplösning i tid och rum. De kommer att utnyttja en rad olika metoder, bland annat avancerad mikroskopiteknik, mycket känsliga metoder för mätning av auxinhalter och biosensorer.
Fokus kommer att ligga på modellväxten backtrav, Arabidopsis thaliana, närmare bestämt dess ”apikala krok” – en struktur som är nödvändig för att groddarna ska överleva tiden innan de når markytan. När fröet har grott i jorden böjer sig groddplantan och bildar en krok tills den når markytan för att skydda den ömtåliga spetsen från mekanisk skada. När grodden väl når dagsljuset rätar kroken ut sig och växten öppnar sina blad mot solen.
– ”Kroken” är en utmärkt modell vid studier av övergången mellan olika faser i tillväxten, och av växtutveckling i stort, förklarar Stéphanie Robert. Våra upptäckter kan leda till ett paradigmskifte när det gäller förståelsen av hur auxin påverkar växters tillväxt och organbildning på både cellulär och subcellulär nivå, vilket kan bana väg för nya framsteg inom växtteknik och bioteknik.
Stephanie Robert är verksam vid SLU:s institution för skoglig genetik och växtfysiologi och Umeå Plant Science Centre (UPSC), som är ett samarbete mellan SLU och Umeå universitet. UPSC får i år ta del av två synergibidrag från ERC; det andra är projektet RESYDE - Re-engineering symmetry breaking in development and evolution, där Stephan Wenkel från Umeå universitet är medsökande.
Pressmeddelande från ERC
https://erc.europa.eu/news-events/news/erc-2024-synergy-grants-results
Kontaktperson
Stephanie Robert, professor
Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
090-786 86 09, 076-767 45 95, stephanie.robert@slu.se
https://www.slu.se/en/ew-cv/stephanie-robert/
Pressbilder
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)
Stéphanie Robert. Foto: Erik Abel
(vinjettbilden) Från vänster till höger: Alexander Jones, Stéphanie Robert, Jürgen Kleine-Vehn och Ondřej Novák, i samband med intervjuer i Bryssel. Foto: Stéphanie Robert
