Thomas Elmqvist, professor vid Stockholm Resilience Center, var med på COP 16-konferensen i Cali, Colombia. SLU Tankesmedjan Movium kontaktade Thomas för att fråga vad som hände under mötet som berör städer och grönska.
Thomas, togs det några beslut på mötet som påverkar svenska städer?
– Inte direkt eftersom det antogs en plan of action för kommuner och regioner på mötet i Montreal år 2022.
Var det något på COP 16 som hade koppling till städer?
– Ja, det hölls en stor konferens, Cities and Biodiversity Summit, mitt under COP 16. Den anordnades av ICLEI och samlade över tusen deltagare. Det visar på stort intresse från städer runt om i världen. På konferensen diskuterade man hur Global diversity framework ska implementeras på lokal och regional nivå. Klimatkonventionen och biodiversitetskonventionen har inte så mycket interaktion med varandra. Men på lokal och regional nivå jobbar man med de här frågorna mer integrerat. När det handlar om klimatanpassning och grönområden ser man vilken roll grönområden spelar både för att reducera värmeböljor och toppar i nederbörd men också biodiversitet.
Hur ser arbetet i städerna ut i världen?
– Det var många glädjande exempel på hur långt olika städer har kommit runt om i världen. Personer på plats frågade efter att nationella regeringar ska stötta städerna med resurser, så det kommer man att fortsätta driva. Aktörerna på mötet är också beroende av beslut om hur man ska mäta, och vilka indikatorer som ska användas.
Hur ligger svenska städer till?
– Vi har legat långt framme men nu känns det som vi halkar efter lite grann, tyvärr. Städer som Stockholm och Malmö har legat i framkant men nu känns det inte riktigt så längre. Nu finns det exempel från andra delar av världen där man har kommit väldigt mycket längre. Till exempel har Quebec, där flera stora städer ingår bland annat Montreal, tagit fram en naturplan på regional nivå och avsatt 922 miljoner kanadensiska dollar för att skydda natur och biologisk mångfald.
Vad tror du att det beror på?
– Det kan vara många olika saker. Till exempel vilka signaler man får från sin nationella regering och om det kommer särskilda resurstillskott. Det kan spela roll.
Vilka mål från COP 15 2022 i Montreal måste man uppfylla?
– År 2030 ska 30 procent av land, kust och marina ytor vara skyddade och 15 procent av de värst drabbade områdena ska restaurerarats. Men där har EU drivit på och den nya lagen om naturrestaurering går längre än vad Montrealmötet beslutade. Det gäller ju även städer. Alla städer ska öka sin andel grönyta. Samtidigt kom nyheten förra veckan att andelen grönyta i städer minskar och det är ett exempel på att Sverige halkar efter. Vi har tappat den ledningsposition vi hade tidigare.
I städerna väger exploateringsintressena väldigt tungt till skillnad från natur- och kulturvärdena. Det är väl det som är grundproblemet?
– Ja, men då är det intressant att EU har antagit ett ganska strikt ramverk som Sverige måste följa. Annars åker vi på häftiga böter. Sen tror jag att det krävs en opinion som trycker på underifrån. Det är ju bråttom! Det är jättebråttom! Det är verkligen viktigt att alla sätter igång.
