Nyhet

Tvärvetenskap är viktigt för en helhetssyn på naturresursförvaltning

Publicerad: 19 november 2024
Ett vattendrag i en skog. Foto.

Naturresursförvaltning handlar om att hantera det sätt på vilket människor och naturlandskap samverkar. ”Genom att vrida och vända på en frågeställning från fem olika disciplinära vinklar kunde vi nå en helt annan nivå av helhetssyn, berättar Elisabeth Bolund som tillsammans med fyra andra forskare vid SLU har lett ett IDA-projekt som avslutades i juni 2024.

Naturresursförvaltning handlar om att hantera det sätt på vilket människor och naturlandskap samverkar.

– Ett stort problem inom naturresursförvaltning är hur vi förhåller oss till det faktum att naturresurser inte är oändliga. Det är självklart att sådant vi ser som naturresurser, till exempel torsk och sill i havet, kommer att ta slut om vi varje år tar upp mycket fler fiskar ur havet än de nya fiskar som tillkommer. Det leder till en avvägning mellan hur mycket vi fiskar i år och hur mycket som finns kvar att fiska om 5 år, om 10 år, om 100 år, berättar Elisabeth Bolund som är forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Men att omsätta sådana avvägningar i praktiken, att bestämma hur mycket fiske som är lagom för att behålla livskraftiga bestånd på lång sikt, det har visat sig vara svårare sagt än gjort.

– Mycket av svårigheten bottnar i realiteten att enskilda naturresurser är delar av komplexa system och vi behöver göra avvägningar mellan olika intressen över både tid och rum. Vi behöver balansera vår önskan som forskare att förstå hela det komplexa systemet innan vi uttalar oss, mot behovet hos beslutsfattare att fatta beslut om vad vi ska göra här och nu baserat på tillgänglig kunskap.

Tre grundläggande koncept inom naturresursförvaltning

Det tvärvetenskapliga IDA-projektet ”Trade-offs and scale in natural resource management - Developing an interdisciplinary adaptable research framework to inform policy-relevant decisions” pågick i åtta månader.

– Vi använde oss av olika exempel inom naturresursförvaltning för att undersöka vikten av tre grundläggande koncept som återkommer inom naturresursförvaltning: avvägningar, skala och kausalitet. Många gånger under våra diskussioner kunde jag se en viss frågeställning eller ett visst koncept från en helt annan vinkel än jag är van vid. Genom att vrida och vända på en frågeställning från fem olika disciplinära vinklar kunde vi nå en helt annan nivå av helhetssyn.

Att lyssna med öppenhet och ödmjukhet

Hur har det fungerat att arbeta med forskare från andra discipliner?

– Det har fungerat mycket bra. Det var enormt värdefullt att få ägna en femtedel av vår arbetstid under åtta månader åt IDA, utan den vanliga pressen att leverera ett antal förutbestämda produkter. Friheten att ge tid till diskussion gav alla deltagare i gruppen en chans att bidra med tankar och idéer, och fria diskussioner ledde ofta till nya insikter.

– Vi övade alla på att lyssna på varandra med öppenhet och ödmjukhet, något vi borde fått träning i som forskare, men det är alltför lätt att tänka inom ramarna för den egna forskningsdisciplinen och utgå från att andra discipliner missuppfattar frågan eller inte fokuserar på det som är viktigt. Vi har lärt oss att hitta gemensamma nämnare, lära av varandras olikheter och att lyssna och kommunicera mer effektivt i tvärvetenskapliga sammanhang. 

Nyttan av tvärvetenskap inom naturresursförvaltning

Förvaltning av naturresurser bygger på samarbete mellan forskning och förvaltning, det vill säga ett transdisciplinärt angreppssätt.

– Men även inom forskningen behövs samarbete mellan olika discipliner, dvs ett interdisciplinärt angreppssätt. Om vi tittar på pollinatörernas roll i odlingslandskapet kan olika vetenskapliga discipliner bidra med varsin bit av pusslet. En ekolog kan uttala sig om deras roll i ekosystemet och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller, en agronom kan titta på pollinatörernas roll för matproduktionen, en ekonom kan undersöka om kunder är villiga att betala mer för produkter som producerats på ett vis som stödjer pollinatörerna, osv.

Ett ramverk för att komma i gång med nya projekt

Resultaten från projektet är ett ramverk som kan underlätta för nya forskargrupper inom naturresursförvaltning, det vill säga grupper av personer som inte samarbetat tidigare, att komma i gång med ett projekt.

– Detta görs genom en serie diskussionsfrågor som vi designat för att hjälpa deltagarna i en grupp att börja kommunicera med varandra kring grundläggande koncept som tydliggör olika grundantaganden och attityder inom olika discipliner. De grundläggande koncepten är avvägningar, skala och kausalitet. På så vis bygger övningen upp ett förtroende mellan deltagarna, en förståelse för varandras utgångspunkter, underlättar öppen kommunikation, och kan hjälpa gruppen att identifiera kompetenser som saknas inom gruppen för att tackla den aktuella frågeställningen.

Inom IDA-projektet genomfördes också en enkätundersökning bland 228 forskare i olika europeiska länder.

– I fokus var ”Utmaningar för tvärvetenskapliga samarbeten” och målet var att undersöka i vilken utsträckning det vidare vetenskapliga samfundet finner det användbart att använda ett ramverk som bygger på koncepten avvägningar, skala, och kausalitet.

Lyssna på varandra!

Nu siktar projektgruppen på att publicera resultaten från projektet i tre vetenskapliga publikationer, och de vill även gärna fortsätta att samarbeta med varandra i olika sammanhang. 

Vad är bra att tänka på när man ska arbeta med forskare från andra ämnesområden?

– Tänk på att det tar tid att starta upp fungerande, givande samarbeten över ämnesgränserna. Ha en öppen och ödmjuk inställning till andras kunskap och infallsvinklar, och lyssna på varandra!

Fakta:

De här SLU-forskarna medverkade i projektet Trade-offs and scale in natural resource management - developing an interdisciplinary adaptable research framework to inform policy-relevant conversations:

  • Elisabeth Bolund, Institutionen för akvatiska resurser;
  • Verena Germann, Institutionen för energi och teknik;
  • Adan L Martinez Cruz, Institutionen för skogsekonomi;
  • Mahbubjon Rahmatov, Institutionen för växtförädling;
  • Erik Öckinger, Institutionen för växtekologi.

Interdisciplinary Academy, IDA

Interdisciplinary Academy (IDA) vid SLU inrättades 2022 av NJ-fakulteten och SLU Future Food, med syftet att bygga upp en långsiktig organisation för utveckling av mång- och tvärvetenskaplig forskning vid SLU. Under 2025 och 2026 drivs IDA av SLU Future Food tillsammans med SLU Urban Futures. Inspiration har hämtats från Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet och erfarenhet har också hämtats från Framtidslabbet vid SLU. Målsättningen är att IDA ska leda till att öka intresset för tvärvetenskapligt forskningsarbete vid SLU, stärka förmågan att bearbeta forskningsfrågor ur ett mång- och tvärdisciplinärt perspektiv samt underlätta för samarbeten mellan SLU:s olika institutioner inom ramen för satsningar på mång- och tvärvetenskap. Den framtida utvecklingen av IDA sker i dialog med SLU:s övriga framtidsplattformar och SLU Global.

Vad menar vi med tvärvetenskaplig forskning?

Med mång- och tvärvetenskaplig forskning menar SLU Future Food forskning som innefattar teori, metod eller forskningsansatser från mer än en vetenskaplig disciplin eller vetenskapligt område. I mångvetenskaplig (multidisciplinär) forskning används dessa teorier, metoder eller ansatser sida vid sida, och i tvärvetenskaplig forskning i bemärkelsen interdisciplinär integreras dessa i åtminstone viss utsträckning. Tvärvetenskap i bemärkelsen transdisciplinär inkluderar även annan kunskap än akademisk kunskap, exempelvis praktisk kunskap eller erfarenhetsbaserad kunskap.

Relaterade sidor: