- Både personal och klienter ska vara i de här lokalerna dygnet runt i flera års tid. Att de mår bra gör anstalten tryggare samtidigt så är det här ett fängelse och säkerheten är oerhört viktig. Att få ihop de två delarna är inte enkelt, säger Andreas Wallin, kriminalvårdschef för den nya anstalten i Trelleborg.
Senast Sverige byggde ett nytt fängelse av den här storleken var 1965 då Kumla stod klart. Under lång tid var trenden att färre satt i svenska fängelser och flera anstalter bantades eller lades ner. Men sedan kriminalpolitiken lagts om så sitter allt fler bakom galler. De närmaste tio åren räknar Kriminalvården med att antalet intagna tredubblas, från dagens cirka 9 000 till 27 000. Om de ska få plats så behövs nya anstalter, först ut är den i Trelleborg.
- Väldigt mycket har hänt sedan Kumla invigdes och vi vill bygga nytt utifrån vetenskapliga grunder, vad vet vi fungerar? Men i Sverige finns väldigt lite forskning på fängelsebyggnation. Däremot så finns det väldigt mycket kunskap kring grönytor och utemiljöer och hur de påverkar oss, säger Andreas Wallin.
Han tog kontakt med SLU och så inleddes ett samverkansprojekt mellan universitet, Kriminalvården och arkitektbyrån.
- Vi vet att naturen gör gott för människor och kan bidra till en känsla av frihet och lugn, säger Anna María Pálsdóttir, docent och lektor i miljöpsykologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, och fortsätter:
- Samverkan med Kriminalvården är en fantastisk möjlighet. Det här är en sluten miljö som är svår att komma in i. Nu får vi en chans att både hjälpa till men också att lära oss nya saker kring innehåll och utformning av hälsofrämjande miljöer i anstalter.
Hon har hållit seminarium för Kriminalvården om att utforma gröna ytor men också åkt på studiebesök på anstalter i Belgien och Skottland. Där får de intagna jobba med odlingar i fängelset, något som haft positiva resultat. Planen är nu att även klienter på anstalten i Trelleborg ska få möjlighet att odla, både på friland och i växthus. Det som de driver upp tillagas sedan fängelseköket.
Fängelseträdgård
- Det handlar om att skapa miljöer som påminner om de som finns utanför murarna och på så sätt hjälpa intagna med rehabilitering. Det här blir en chans för dem att påverka sin vardag, få dagsljus och en meningsfull syssla, säger Anna María Pálsdóttir.
- Att odla är bra för själen. Dessutom så finns det här en möjlighet att utbilda sig inom att arbeta med trädgård eller parker. Det är näringar där någon som dömts för ett brott har en hyfsat chans att få ett jobb, säger Andreas Wallin.
Utöver odlingarna så hjälper SLU även Kriminalvården att utforma promenadgårdar och grönytor för personal. En ständig utmaning är att få in grönska utan att det äventyrar säkerhet. Men även att se till så att vackra parkliknande miljöer är synliga inifrån anstalten för att skapa ökad trevnad.
- SLU har varit oerhört hjälpsamma i det här arbetet och starkt bidragit till att vi utformat rastgårdarna på det sätt som är tänkt, säger Andreas Wallin.
Det finns säkert de som tycker att fängelset ska vara ett straff och att det inte är lämpligt att de intagna håller på med odling. Hur ser du på det?
- Det här är god samhällsekonomi. Kan vi skapa miljöer som bidrar till minskad stress och aggression så ökar det tryggheten på anstalten för både klienter och personal. I förlängningen gynnar det även rehabilitering av de intagna och leder bättre förutsättningar i vårt återfallsbyggande arbete, säger Andreas Wallin.
