Nyhet

Contortatall och granbarkborre: Ny forskning avslöjar låg förökningsframgång

Publicerad: 27 december 2024
Gångar av granbarkborre. Foto.

Contortatallen har sedan mitten på 1970-talet spelat en viktig roll i det svenska skogsbruket. Nu har forskare för första gången studerat spontana angrepp av granbarkborre på contortatall, och resultaten visar att trädet inte bidrar till en ökad population av skadegöraren.

I Sverige har contortatallen använts inom skogsbruk i stor skala sedan mitten på 1970-talet och är det mest använda icke-inhemska trädslaget i landet. Man började använda contortatall för att övervinna en potentiell framtida virkesbrist, och idag diskuteras främmande trädslag över lag som en möjlighet att sprida riskerna för skogsbruket i ett allt varmare klimat. Ett stort hot mot barrskogar är träddödande barkborrar, där granbarkborren (Ips typographus) är den överlägset mest skadliga arten i Europa. Utbrott av granbarkborre triggas ofta av storskaliga stormfällningar eller varma och torra somrar.

Under sommaren 2023 upptäcktes det första spontana granbarkborreangreppet på contortatall i två bestånd i Sverige, vilket gav forskare ett utmärkt tillfälle att studera hur väl barkborren kunde föröka sig i det främmande trädslaget som normalt inte är dess värd. Samtidigt kunde de också se vilka andra bark- och vedlevande insekter som kan leva där. Det är viktigt att förstå hur inhemska skadegörare angriper främmande trädslag, men också hur den biologiska mångfalden påverkas.

Få tidigare studier

Det finns endast ett fåtal tidigare studier om granbarkborrens förmåga att föröka sig i icke-inhemska trädslag, och endast en tidigare studie har tittat på contortatall. I den studien var tallarna betade med barkborreferomon för att framkalla angrepp, vilket hjälpte barkborrarna att övervinna trädens försvar. Den här studien har, tillskillnad från de tidigare studierna, haft möjlighet att studera granbarkborren under mer naturliga förhållanden.

Barkprover från de angripna träden

För att ta reda på hur väl granbarkborren kan föröka sig i contortatallar samlade forskarna in barkprover från de dödade träden.

‒ För att undvika att eventuella insekter skulle hinna lämna träden genomförde vi insamlingen av barkprover redan under februari och mars 2024, berättar Dragos Cocos, forskare vid SLU, institutionen för ekologi.  

I ett av contortabestånden (det andra var redan avverkat) tog forskarna prover från 19 av de dödade träden på en höjd av 2,5 meter. Tio av dessa träd fälldes sedan, och ytterligare prov samlades från basen, från 5 och 8 meters höjd, samt från toppen och en gren. I barkproverna letade forskare efter ingångshål, modergångar, och kläckhål av granbarkborre samt andra insektsarter. Dessutom undersökte forskarna också trädens tillväxt och förekomst av blånadssvamp, som hjälper barkborrarna att övervinna trädets försvar.

Contortatall ger ingen ökad population av granbarkborre

De angripna bestånden dödades, enligt allt att döma, av granbarkborren eftersom den var den vanligaste barkborrearten i träden. Dessutom var träden fulla av blånadssvamp. Angreppstätheten var jämförbar med vad den brukar vara på gran som är granbarkborrens naturliga värdträd.

‒ Detta indikerar att  granbarkborren kan producera sitt feromon även i det främmande trädslaget contortatall, säger Martin Schroeder, professor vid SLU, institutionen för Ekologi.

Forskarna tror att angreppen beror på att träden varit kraftigt försvagade, vilket de kunde se genom en stadigt minskad tillväxt under de senaste 20 åren. Denna tillväxtnedgång förstärktes både av extremtorkan 2018 och den torra försommaren 2023 när angreppen skedde. I barkproverna kunde forskarna inte hitta några övervintrande levande granbarkborrar. Däremot visar utgångshål att några få kommit till och lämnat träden före vintern.

‒ En av slutsatserna som vi kunde dra i vår studie var att granbarkborre har en väldigt låg förökningsframgång i contortatallar. Det kan vi se genom att titta på hur många avkommor varje hona i snitt får, vilket i det här fallet var 0,01, säger Dragos Cocos.

‒ Den extremt låga förökningsframgången visar att när contortatall angrips så bidrar de angripna träden inte till en ökad population av granbarkborre vilket överensstämmer med resultaten från vår tidigare studie med feromon-betade contortatallar, säger Martin Schroeder.

Andra arter

Förutom granbarkborre förekom åtta andra bark- och vedlevande insektsarter på de dödade träden. De vanligaste arterna, förutom granbarkborren, var mindre timmerman, sextandad barkborre och dubbelögad bastborre. Granbarkborrens fiender hade inte heller några problem att lokalisera de angripna contortatallarna, då forskarna bland annat hittade larver av rovlevande flugor, parasitsteklar och myrbaggar.

Fakta:

Projektet finansierades av SLU Skogsskadecentrum och Formas.

Relaterade sidor: