Forskare och entreprenör samtidigt – en viktig balanskonst

– Det är många gånger stora, banbrytande förändringar och forskningsresultat som samhället väntar på. Vi ska äta helt andra saker än vi äter idag, och få fram energi på andra sätt. Det är stora utmaningar, men väldigt spännande – och jag tror att många forskare skulle uppskatta att mer prova på att nyttiggöra sin forskning, säger innovationsrådgivaren Mats Wictorsson. Han finns på SLU Holding, ett av universitetsvärldens tjugo holdingbolag som arbetar för att underlätta för forskare som vill pröva vingarna också som företagare.

– Det skulle kunna vara betydligt fler forskare som gjorde det. Men systemet gör det inte helt enkelt. Den tredje uppgiften är att föra ut kunskap i samhället; men inom universitetsvärlden är det mycket högre prioriterat att publicera artiklar och göra det akademiska arbetet, konstaterar Mats Wictorsson.

Mycket återstår för företagaren när forskningen är ”klar”

Bland dem som ändå valt att kombinera sitt forskarliv inom akademin med företagande finns professor Torgny Näsholm vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. 2015 grundade han företaget Arevo AB, som tillverkar specialväxtnäring; produkter som bygger vidare på hans forskning.

– Företaget går väldigt bra. Men det tog mycket tid att komma in i företagstänket. När forskaren tänker att ”nu är det färdigt”, då är det 95% kvar för företagaren, säger Torgny Näsholm.

Att han tog steget ser han som en kombination av personlighet, nyfikenhet och slump. Samt det faktum att hans forskning visade sig kunna lösa konkreta växtodlingsproblem, här och nu.

– Forskningsresultatet måste vara en solid och bra kärna för ett företag, men det räcker inte. Det måste fyllas på med patent och utvecklas vidare, och så måste man hitta alla möjliga metoder för sådant som tillverkning, distribution och marknadsföring. Det finns många smarta människor därute som det gäller att komma i kontakt med när man är ny som företagare. De är otroligt viktiga för att ens företagsidé ska lyckas, och om något, så har företagandet gjort mig mer ödmjuk för andra kompetenser.

Ett självklart val att bli företagare

Företaget blev ett snabbt sätt att omsätta det Torgny Näsholm brinner för som forskare till en kommersiell produkt på marknaden. Samma gäller Mariette Andersson, forskare vid institutionen för växtförädling vid SLU i Alnarp. 2020 startade hon och kollegan Per Hofvander SolEdits AB, ett teknikföretag som med moderna förädlingstekniker inför nya egenskaper i potatis.

– Vi har haft ett väldigt nära samarbete med industrin och jobbat med marknadsintressanta forskningsfrågor. Det blev till slut självklart att starta företag, när vi hade den här fantastiska metoden och tekniken utvecklad, eftersom det inte skulle vara forskning längre att bara använda tekniken om och om igen. Så om vi ville hjälpa industri och företag i stort med vår teknik, så var ett företag enda alternativet.

Nu ägnar Mariette Andersson 60% av sin arbetstid åt SLU, medan hon på 40% är VD för SolEdits AB. Hennes två arbetsliv ligger på olika orter, och hon ser inte problem med att hålla isär rollerna.

– Jag ser det snarare som en stor möjlighet, att vi faktiskt kan samarbeta väldigt bra mellan företaget och forskningen. Kombinationen är bara positiv. Man blir en brygga, man interagerar och har väldigt mycket att lära av varandra. Vi är ändå på väg mot något gemensamt mål, tycker jag, säger Mariette Andersson.

Lärarundantaget ger goda förutsättningar

Det lagstadgade så kallade lärarundantaget ger svenska forskare unikt goda förutsättningar att kombinera forskarliv med företagande. För i Sverige tillhör forskningsresultaten forskaren själv, och inte lärosätet.

– Det är ju en väldigt gynnsam situation för att kunna göra någonting med det.  Och vi har regler kring bisysslor som säger att så länge du är transparent och tydlig mot din chef, så kan du ofta jobba vid sidan om din forskning med andra projekt för att ta resultaten vidare, säger Mats Wictorsson på SLU Holding.

Men risken för jäv är uppenbar när man både forskar om något och kan tjäna pengar på kommersialiseringen av resultaten.

– Så är det absolut. Och då gäller det att vara väldigt tydlig med vilka intressen man har som forskare, och berätta om det. Det här kommer upp många gånger i början när vi pratar med någon forskare, och vi frågar ”Vad vill du med den här resan, och med det här resultatet?”. Så länge allt är transparent ser jag det som en bra utveckling för en människa att kunna vara i båda världarna. Det ger åt båda håll, för forskning behöver praktik, och praktik behöver forskning, säger Mats Wictorsson.

Forskare är bara människor

Professor Torgny Näsholm vet att det inte är oproblematiskt att sitta på två stolar samtidigt. Medan det från statsmaktens sida finns är ett tydligt önskemål att mer forskningsresultatet ska bli konkret samhällsnytta, ställer han sig varje dag frågor om hur och varför han gör det han gör.

– Att som forskare också bli företagare är typiskt en sådan sak som man kan ha beröringsskräck för; man vill inte riskera att få sin trovärdighet och sitt oberoende ifrågasatta. Men utan forskande företagare skulle vi ju få en ännu sämre utveckling av innovationer, och nya, bättre metoder, lösningar och produkter.

Och hans ständiga rannsakande av sig själv i de dubbla rollerna menar han är bra.

– Forskare är bara människor, och den farligaste forskaren är den som tror sig vara helt oberoende. Alla människor har sina favoriter, sina bias, och det är viktigt att bli medveten om dem. Just med företagandet blir det så konkret, och då måste man fundera: ”OK – varför driver jag den här forskningslinjen? Varför gör jag det här försöket?”. Det har helt enkelt gjort mig mer uppmärksam.

Lyssna

Hör mer i avsnitt 37 av SLU Future Foods podd Feeding your mind: Forskare och entreprenör samtidigt - en viktig balanskonst