Gör din egen Nobelgröt
Den har kallats både ”djärv” och ”woke” – den moderna kulturgröten som serverades på årets Nobelfest. Gröt befinner sig i skärningspunkten mellan tradition och innovation – inte minst i ett nyss avslutat forskningsprojekt vid SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM).
Det är tydligt att gröt väcker känslor. Få andra maträtter under Nobelfestens historia har skapat så mycket debatt som den till synes oansenliga och beskedliga gröten, som var ett av inslagen på årets Nobelfest. Där serverades en gröt på fullkorn tillsammans med huvudrätten, som var en quenell på kyckling, helrostad rotselleri med misoglace, svenska baljväxter och hösttryffel från Gotland. Gröten var gjord på klippt korn, och serverades med vild och odlad svamp, jordärtskocka och en rostad kycklingsky med Pomme de Vie.
En kör av tyckare har höjt sina röster åt detta tilltag. Men en som har ägnat de senaste åren åt forskning om kulturspannmål, där gröt varit en central del, är Karin Gerhardt, CBM. Nyss avslutades det forskningsprojekt hon lett i sex år, ”Historiska sädesslag i framtidens mat”, där forskare från skilda ämnen tittat på det som man kallar kulturspannmål, det vill säga spannmål som inte genomgått modern förädling.
- Oavsett vad man tycker om gröt som inslag i Nobelmiddagen, så kvarstår en del fakta: Gröt på kulturspannmål är klimatsmart, mättande, och främjar biologisk mångfald – framförallt den genetiska variationen i de äldre sorterna. Plus att det kan göras otroligt gott, säger Karin.
I projektet har kulturspannmål och moderna sorter av vete och råg i ekologisk odling under tre år jämförts, för att studera effekten av skötsel, miljö, avkastning, näringskvalitet, och konsumentpreferenser. Sensoriska analyser har genomförts och faktorer som gör kultursorter attraktiva för konsumenter att har identifierats. Dessutom har innovativa produkter med kulturspannmål skapats, exempelvis olika sorters gröt.
Karins perspektiv är biologisk mångfald, och det har visat sig att kulturspannmål är särskilt lämpat att använda i ekologisk produktion där man inte använder insatsmedel som kemiska bekämpningsmedel. Vilket i sin tur främjar mångfalden av arter – blommor, örter, insekter, fåglar – som finns i våra jordbrukslandskap.
Gör din egen gröt på krossat spannmål
En måltidsgröt med bland annat rotsaker, ost och brynt smör. Foto: Sébastien Boudet.
För att få en näringsrik gröt som är enkel att laga till behöver det grovkrossade spannmålet ligga i blöt minst åtta timmar. Sen är det bara fantasin som sätter gränserna.
Grötkan lagas till något som liknar risotto, men som innehåller mycket mer fiber, något som de flesta svenskar idag äter alldeles för lite av. Innehåll och tillbehör kan varieras efter säsong och preferenser.
I forskningsprojektet har man samlat några recept som finns publicerade på projektwebben. Här finns också filmer med kocken och bagaren Sébastien Boudet, som också medverkat i projektet på innovationssidan. Han visar på tips och tricks för att få till en festlig och läcker gröt.
Läs både gröt- och brödrecept på kulturspannmål här. (Länk till recept på sidan för forskningsprojektet Hisotriska sädesslag i framtidense mat).
Mer om projektets forskning hittar du här. (Länk till sidan för forskningsprojektet Hisotriska sädesslag i framtidense mat).