Korn är en av Europas viktigaste grödor och används främst som djurfoder, men också oftare som livsmedel för människor. För att möta en ökad global efterfrågan på mat och foder behövs kornsorter som ger högre avkastning och kan anpassas för framtidens klimat. Ur ett svenskt perspektiv är vårkorn en viktig spannmålsgröda i Norrland, men eftersom utsädesmarknaden i södra Sverige är större och mer lönsam så har mer resurser lagts på förädling för sydligare breddgrader.
Genetiska markörer
Hittills har odlare i nordligare lägen använt sig av traditionell växtförädling, alltså att växter med önskvärda egenskaper korsas med varandra. Även i den nya metoden används korsningar.
– Det som skiljer den här metoden från traditionell förädling är att urvalet av de bästa avkommorna, alltså blivande nya sorter, kan göras mycket snabbare och med högre precision. I stället för flera års tidskrävande tester i fält kan urval göras på ett tidigt stadium, säger Alf Ceplitis, gruppchef inom förädling vid Lantmännen och medförfattare till en ny studie om vårkorn.
Genom att läsa av och tolka den information som finns naturligt i arvsmassan, det så kallade genomet, görs urval utifrån efterfrågade egenskaper. Forskarna har i en studie räknat ut att detta ger ungefär en procents ökad avkastning för vårkorn i norra Sverige.
Livsmedelssäkerhet
Metoden har visat sig ge stor effekt på grödan och är samtidigt kostnadseffektiv, vilket är viktigt då marknaden för korn är begränsad i Sverige.
– Det är svårt att få lönsamhet i odlingarna, men det är ändå viktigt att vi behåller våra lokala odlare över hela landet för att värna om vår självförsörjning, säger Aakash Chawade, docent i genetik och förädlingsinformatik vid institutionen för växtförädling, SLU.
Både Aakash Chawade och Alf Ceplitis betonar detta är ett bra exempel på hur forskning och praktik kan lösa problem gemensamt.
Tätt samarbete
– Samarbetet visar att vi kan hitta praktiska lösningar som får stora effekter i samhället. Samtidigt som det leder till publikationer för forskare får vi inom industrin tillgång till ny och direkt användbar kunskap. Tillsammans blir vi ännu bättre, säger Alf Ceplitis.
Forskningsresultaten välkomnas även av Länsstyrelsen.
– Tidigt vårkorn är den största spannmålsgrödan i Norrland. Vi ser positivt på forskning som baseras på data från vårt odlingsområde, som stödjer utveckling och förädling av vårkornet, säger Elin Lindén, på Länsstyrelsen Västernorrland.
Klimatanpassningar
Forskarna funderar nu på nästa steg, exempelvis hur grödan ska kunna anpassas utifrån aktuella väderdata.
– Det behövs för att möta den globala efterfrågan på mat och foder – och för att anpassa våra grödor till framtidens förändrade klimat, säger Aakash Chawade.
