BioGlue-Centre har visionen att skapa en världsledande forskningsmiljö i sökandet efter biobaserade alternativ till de enorma mängderna fossilbaserade lim som används idag.
I excellensnätverket ingår tre universitet och 12 företag från industrisektorerna möbler, konstruktion och förpackningar.
– Vi vill gärna bli 100 procent biobaserade, säger Janina Östlund på Isotimber, som tillverkar väggelement som till 98 procent består av trä, men som i dag limmar ihop väggelementen med fossilbaserat lim.
50 personer samlades
På KTH i Stockholm samlades ett 50-tal intressenter i början av december för att höra det senaste från centrets tre forskningsområden: råvaror och formuleringar, olika aspekter av lim, samt slutanvändningskrav och hållbarhet.
– Utmaningen första året har varit att rekrytera personal, och det har vi varit ganska framgångsrika med. Mer än hälften av tjänsterna är tillsatta, säger Stergios Adamopoulos, SLU, som leder BioGlue-centre.
Inom området råvaror och formuleringar, arbetspaket 1, tittar man grundläggande på råvaran för att anpassa den och tillsammans med tvärbindare ta fram nya möjliga kandidater till lim.
– Vi tittar på olika biopolymererna, hur man ska kunna modifiera dem så att de blir bättre och hur man ska kunna formulera limmen. Vi vill ha en molekylär förståelse. Det är viktigt, säger Linda Fogelström, KTH, som leder arbetspaket 1.
Pyrolysolja en väg
Två doktorander är på plats och man ska rekrytera tre disputerade forskare. Jonas Scheibe, som är industridoktorand på Akzo Nobel, har undersökt möjligheterna att använda pyrolysolja som bas till lim.
– Det är möjligt, men det har inte blivit speciellt bra ännu. Så kan man sammanfatta det, Jonas Scheibe.
Pyrolysolja är en sidoström från tillverkning av biokol, vilket gör att det kommer att finnas gott om råvara i framtiden. Molekylerna i oljan har dock olika egenskaper och behöver fraktioneras för större framgång i limambitionerna.
– Då är förhoppningen att man ska få en bättre, en högre kvalitet på råvaran, helt enkelt.
Max IV kan användas
Inom området som handlar om olika aspekter på lim, arbetspaket 2, har man särskilt fokus på att studera hur lim fungerar med det trä som limmas ihop, och att kunna förutsäga limmets prestanda.
– Målet är att se limfogen, hur limmet sprids och tränger in i träets celler, och påverkar andra egenskaper, säger forskaren Faisal Zeeshan.
För att kunna studera processen i detalj kommer olika avancerade mikroskop- och röntgentekniker att användas. Även synkrotronljusanläggningen Max IV i Lund.
– Centrat vill använda de främsta metoderna, som går bortom de konventionella, säger Stergios Adamopoulos.
Utrustning måste modifieras
I arbetspaket 3 fokuserar man på hållbarhetberäkningar och slutanvändningskrav. Hur ska man applicera det biobaserade limmet på det som ska limmas ihop? Troligen måste dagens utrustning som är gjord för fossilbaserat lim modifieras.
– Man inte bara byta till biobaserade limmer i befintlig utrustning eftersom innehållet och egenskaperna är olika. Det finns många obesvarade frågor, säger Reza Hosseinpourpia, LNU, som leder AP3.
