Vad krävs för att ny kunskap och innovationer ska göra svenskt lantbruk och landsbygdsföretagande mer hållbart och konkurrenskraftigt? En ny bok från SLU, ”Samverkan för hållbart lantbruk”, lyfter de utmaningar och möjligheter som finns. Här beskriver forskare och experter vad de ser som centrala frågor när det gäller samverkan, rådgivning och digital utveckling.
Lantbrukare är ofta mycket uppfinningsrika och duktiga på att hitta lösningar på problem som uppstår på deras gårdar. När det gäller tillämpningar av ny kunskap och innovationer baserade på exempelvis AI är de enskilda företagen dock för små för att kunna driva utvecklingen. Inte ens de allra största har resurser till det, då de sällan har mer än några tiotals anställda. Rådgivning och samverkan har därför en nyckelroll i lantbrukets utveckling.
Vad är det då som krävs för att kunskapsutveckling i samverkan ska leda till ökad hållbarhet och konkurrenskraft inom svenskt lantbruk och landsbygdsföretagande? Den frågan står i centrum i en ny bok ”Samverkan för hållbart lantbruk” från SLU Kompetenscentrum rådgivning, som grundades för tio år sedan. En rad erfarna och insiktsfulla personer från olika delar av Lantbrukssverige delar här med sig av sin klarsyn och bidrar med personliga reflektioner och rekommendationer för framtiden. Ämnesmässigt är artiklarna uppdelade på samverkan, rådgivning och digital utveckling.
– Med den här boken vill vi nu ge en kritisk överblick över temat kunskapsutveckling i samverkan. Vi behöver förstå vilka utmaningar och möjligheter det innebär och vad som krävs för att skapa förändring i önskad riktning, säger Magnus Ljung, verksamhetsledare på SLU Kompetenscentrum rådgivning.
– De storslagna politiska målen för kunskapsutveckling och innovation inom lantbruk på EU-nivå och nationellt betonar alla samarbete och samverkan mellan forskning och praktik, men någonstans uppstår en lucka mellan de politiska visionerna om förändring och det vardagliga arbetet. Det finns därför ett behov av att tydligare definiera och illustrera systemet, berättar Lisa Blix Germundsson som drivit bokprojektet.
– Det är en unik bok i sin bredd avseende författarna och medförfattarnas kompetenser inom lantbrukets olika kunskaps- och innovationssystem, AKIS, men också unik i sitt sätt att systematiskt och strukturerat belysa utmaningar och möjliga lösningar, reflektioner och rekommendationer från många olika perspektiv, menar Magnus Börjeson, ordförande för AgroÖst och Landsbygdsnätverkets analysgrupp AKIS.
Boken riktar sig till lantbrukare och lantbrukets organisationer, rådgivare och konsulter, forskare och utbildningsaktörer, forskningsfinansiärer, leverantörer och kunder i lantbrukets värdekedjor, samt aktörer som banker, media, intresseorganisationer, lärare och studenter. Formgivning: Anna Lind Lewin.
