Transatlantiskt samarbete för bättre föryngringar

Den boreala skogen sträcker sig över hela det norra halvklotet – sammanlagt utgör den en tredjedel av hela världens skogstäcke. Oavsett om den boreala skogen ligger i Skandinavien, Kanada eller Ryssland är framtidsutmaningarna gemensamma. Ett varmare klimat med förändrad nederbörd, risk för torka, bränder och nya skadegörare är faktorer som kräver nya lösningar för skogsbruket.

Fokus på föryngringen

Föryngringen är och har alltid varit en flaskhals i ett skogsbestånds omlopp från planta till timmerträd. Forskning om hur plantor etableras, överlever och växer har gamla anor i både Skandinavien och Nordamerika, och det har alltid pågått ett visst samarbete mellan forskare på båda sidor av Atlanten.

I en aktuell review-artikel i New Forests går forskare i Quebec, British Columbia och Sverige ihop och identifierar problem, känd kunskap och forskningsbehov för framtiden.

Följd av FRAS

Artikeln är en direkt följd av FRAS-programmet första fas där Per Nordin disputerade på avhandlingen ”Regeneration measures in time and space”. Doktor Nelson Thiffault från Canadian Forest Service i Quebec var opponent. Nu har de båda tillsammans med Karin Hjelm och Erika Olofsson från FRAS-programmet samt Amy Wotherspoon publicerat artikeln ”A trans‑Atlantic perspective on successful plantation establishment in boreal ecosystems: lessons learned and research opportunities”.

Fem viktiga forskningsfält

Artikeln identifierar viktiga forskningsfält som är gemensamma för både Skandinavien och Nordamerika:

• Studier om markberedningens långsiktiga konsekvenser
• Utveckling av adaptiva strategier för att möta klimatförändringen
• Trädslagsspecifika planteringstekniker
• Samspel och konkurrens mellan trädslag i blandskogar
• Ett bättre utnyttjande av tekniska hjälpmedel som fjärranalys och AI.

Texten lyfter också upp behovet av att lyssna till och ta hänsyn till ursprungsbefolkningens erfarenheter. Ursprungsbefolkningen i Nordamerika och i Skandinavien har genom generationer samlat kunskap och erfarenhet om hur klimatet, vädret och människans åtgärder påverkar skogen. Idag råder brist på forskning som väver samman traditionell kunskap med naturvetenskapliga experiment.