Vad äter och producerar vi i region Uppsala år 2050?

Tjugofem år fram i tiden kan vara svårt att föreställa sig. Samtidigt känns kanske inte millennieskiftet inte så långt bort. Tjugofem år går fort. Vi måste redan nu börja planera för hur vi vill att samhället och livsmedelssystemet ska se ut år 2050. 

Hur får vi ihop de olika bilderna av framtiden? Vad äter och producerar vi i Uppsala län 2050? Vad är viktigast att vi gör nu mellan 2025-2030? Vad behöver vi göra den närmaste femårsperioden för att nå dit?

I november bjöd Länsstyrelsen i Uppsala län tillsammans med SLU Future Food in till en workshop för att diskutera framtidsscenarier för livsmedelssystemet i Uppsalaregionen: Klimat, mat och beredskap i Uppsala län – Hur nyttjar vi länet på bästa sätt och vilka möjligheter har vi? Workshopen anordnades inom ÄtUppsala län, en handlingsplan som ska bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Uppsala län.

Tjugofem år – både kort och lång tid

– Vad händer på 25 år? Det är svårt att föreställa sig framtiden, men titta istället tillbaka och fundera på hur mycket – eller lite – som har hänt sedan millennieskiftet!

Annsofie Wahlström, programchef vid SLU Future Food inledde dagen med en betraktelse över mat som trendade för 25 år sedan. Då var quinoa nytt och spännande. Fika innebar chailatte, mastondontkanelbullar och superstora muffins. Goji-bär, surdegsbröd, rättvisemärkt och gi-värde var sådant som vi pratade och skrev om då. Det känns kanske inte så avlägset? Tjugofem år är en kort tid för omställning – det är dags att blicka framåt mot 2050 redan nu.

Klimatanpassning nödvändig

Bodil Ståhl, sakkunnig i klimatanpassning vid SMHI, tog vid och ledde deltagarna på en mental resa mot år 2050 utifrån fyra olika framtidsscenarier som baseras på forskning inom forskningsprogrammet Mistra Food Futures: Food as Industry, Food as Food Tech, Food as Culture och Food Forgotten. Deltagarna fick diskutera och visualisera i ett nyfiket utforskande där det varken fanns rätt eller fel. Hur skiljer sig de olika scenarierna  åt, och vilken framtid är önskvärd?

Vi befinner oss i en pågående klimatförändring och måste arbeta med både utsläppsminskning och klimatanpassning – dvs anpassa samhället till ett föränderligt klimat. Baserat på data från SMHI:s klimatscenarietjänst presenterade Bodil Ståhl också en bild av hur klimatet kommer att förändras i Uppsalaregionen framöver.

Vi vet att det blir varmare i Sverige. Hur mycket beror på vilka utsläppsminskningar världen klarar av att göra de närmaste åren. Vi kommer att få fler riktigt varma dagar. Antalet frostdygn blir färre, och vegetationsperiodens längd ökar. Varma somrar kommer det att bli torrare, men vi kommer också att få en högre årsnederbörd än nu och risken för extremväder ökar.

Utmaningar att hantera inkluderar ras, skred och erosion och översvämningar. Höga temperaturer kan leda till torka och bränder, men också hälsoproblem och brister i vattenförsörjningen. En förändrad flora och fauna kan ge oss nya skadegörare, växtsjukdomar och invasiva arter.

Med allt detta som bakgrund fick deltagarna diskutera utmaningar och möjligheter för framtiden och och gemensamt skissa upp en bild av produktion och konsumtion av mat i Uppsala län i ett förändrat klimat. I en tänkt framtid 2050, vilka åtgärder har vidtagits för att hantera konsekvenserna av ett förändrat klimat. Hur vill vi att det ska vara, och vad är realistiskt?

Företag, arbetstillfällen och infrastruktur

Tomas Stavbom, regionchef för Uppsala vid Stockholms handelskammare breddade perspektiven på Uppsala län. Han beskrev hur Uppsala har vuxit kraftigt de senaste tio åren, och kommer att fortsätta att växa.

– Förr i tiden flyttade människor dit industrier och arbetstillfällen fanns. Nu flyttar människor till platser där de trivs – och dit flyttar också företagen.

Svenskt välstånd halkar efter i placeringen på OECD:s välståndsliga och hela Europa tappar i konkurrenskraft mot USA och Kina. Men Stockholm och Uppsala-regionerna står för en stor del av Sveriges utveckling. Tomas Stavbom lyfte särskilt fram Norduppland som är ett område som det investeras mycket i nu, och som ett område som är en viktig del av den pågående gröna omställningen.

Aino Inkinen, klimat- och energistrateg på Länsstyrelsen Uppsala län, kompletterade bilden med sina perspektiv. Uppsala har ett uppsatt mål att vara klimatneutralt 2045 och länsstyrelsen har ett brett ansvar vad gäller klimatstrategiska frågor i länet och att samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken.

Breda diskussioner

Diskussionerna var många under dagen, och deltagarna bidrog med olika perspektiv utifrån sina olia verksamhetsområden som kommunal planering, demokrati och medbestämmande, energi och vattenförsörjning, småskalig livsmedelsproduktion och mycket mer. Några funderingar som lyftes var:

– Värna befintlig odlingsmark och möjliggör odling på fler platser än idag, genom fritidsodling och växthus. Det är delvis en lagstiftningsfråga.

– Vi måste våga satsa på innovation. Innovationspengar fördelas ofta nationellt, men även regionalt. De stora medlen kommer nationellt.

– Vi behöver uppnå en hållbar vatteninfrastruktur. Anlägga bevattningssystem och dräneringssystem, anlägga dammar, etc. Finansiering behövs, det finns en del medel att söka men de är svåra att söka – kanske behövs en regelförändring? Tillståndsprocesserna måste också förenklas. Det finns också en stor underhållsskuld så det behövs mer pengar – men också att fler söker dem. Även villkoren behöver förändras, t ex större andel stöd i förhållande till investeringen.

– Många småproducenter skulle gärna vilja leverera mera till både allmänhet och det offentliga, men hindras ofta av upphandlingsregler. Försök hitta vägar så att småproducenter kan bli större. Hitta vägar för samverkan och att bygga upp små industrier som fortfarande gör mathantverk men som inte är den stora industrin. Kontrollerna får inte vara så dyra som de är idag. Hjälp med lagring, distribution och försäljning.

– Vi behöver bli bättre på att behålla vatten i landskapet. Vattenfrågan är komplex men måste lösas för att vi ska få en resilient framtida livsmedelsproduktion.

– Vattenfrågan har två aspekter. Det som också är viktigt är att de v/a-system som vi har behöver byggas om för att kunna recirkulera näringsämnen på något sätt. De stora problemen i morgondagens lantbruk kommer att vara att återföra näringsämnen till systemet istället för att tillföra handelsgödsel.

– Stimulans för små- och medelstora företag är viktigt, men även kompetensförsörjning, utbildning och arbetskraft inom livsmedelskedjan. Kanske behöver vi en matvärnplikt för beredskapsodling?

Vattenfrågan viktig – men vem ska betala?

Många av utmaningarna som diskuterades under dagen kretsade kring klimatanpassad vattenförsörjning: Vattenhushållnikng, dammar, dränering och buffertzoner. Något som många lantbrukare redan arbetar med idag. Men en springande fråga är vem som ska betala för investeringarna, och hur kan bidragssystemen utformas bättre?

Sårbarhet, brist på arbetskraft, höga kostnader och brist på finansiering var andra utmaningar som återkom. Men också hopp om förändring. Bättre utformade bidragssystem, fungerande styrmedel, utbildning och kunskap, och kortare vägar mellan lokala producenter och konsumenter.

Sammanfattning av dagen

Vad fick arrangörerna och deltagarna ut av dagen? Sara Eskhult, projektledare för ÄtUPPsala län sammanfattade sina intryck:

– Allt i diskuterat idag går rakt in i arbetet med samverkan inom ÄtUPPsala län. Mycket av det vi gör inom Ätuppsala län är att skapa mötesplatser och det här har varit en viktig sådan. ÄtUPPsala län bygger på att vi vill uppmuntra konsumenter att äta klokt, företagen att utvecklas och organisationer att samverka mer. Så det här är ett sätt att uppmuntra lokal livsmedelsproduktion i länet. En målsättning är kompetensutveckling inom länet och att bygga nätverk, för både deltagarna och länsstyrelsen. Vi tar med detta i det fortsatta arbetet med ÄtUppsala län och uppdateringen av den regionala utvecklingsstrategin.

Annsofie Wahlström, programchef för SLU Future Food:

– Vi har fått mängder av inspel under dagen, och förhoppningsvis har alla deltagarna också tagit med sig det till sin bild av framtiden. Vi har också fått konkret underlag till en policy brief för lokal planering. Jag tar med mig många givande inspel, inspiration och nya kontakter.  Stort tack och på återseende!