EU:s gemensamma miljöövervakningsprogram för mark går under akronymen LUCAS (Land Use and Land Use Change Survey). I jämförelse med våra nationella övervakningsprogram i Sverige och Finland har LUCAS långt färre provpunkter och använder annan provtagningsmetod och analyser. Dessutom fungerar LUCAS klassificering av jordbruksmarker på ett sätt som kategoriserar jordbruksmarker med vall som gräsmarker – vilket kan ställa till det för hur resultaten tolkas och tillämpas i förvaltningen. Det var en del av olikheterna, mellan LUCAS och de nationella miljöövervakningsprogrammen i Sverige och Finland, som lyftes av forskarna Johanna Wetterlind (SLU) och Jaakko Heikkinen (Naturresursinstitutet, LUKE) under webbinariet.
-Den viktigaste frågan för oss, när det kommer till markdirektivets ambitioner om att harmonisera miljöövervakningen i EU, är att vi får möjlighet att behålla våra tidsserier som funnits sedan 1980- och 90-talet, sa Johanna Wetterlind.
Möjlighet att förbättra befintlig miljöövervakning
Markdirektivet ser onekligen ut att innebära flera utmaningar, exempelvis hur befintliga övervakningsprogram ska integreras med LUCAS och direktivets förslag att övervaka fler parametrar än i dagsläget. Men det finns också möjligheter med direktivet, vilket påtalades av såväl Johanna Wetterlind som Arwyn Jones, forskare vid EU-kommissionens forskningscenter JRC.
-Markdirektivet kan ge oss en möjlighet att etablera LUCAS 2.0, att förbättra den befintliga övervakningen. Till exempel kommer troligtvis markpackning i de djupare marklagren att inkluderas i den nya övervakningen, sa Arwyn Jones.
Bristen på data om hur markens hälsa ser ut i de djupare marklagren lyftes av flera talare, liksom underskottet på data om markens biologi och fysik – exempelvis biologisk mångfald och markstruktur.
-Vi hade gärna samlat in mer data om de djupare marklagren, men det skulle kräva större resurser än vad vi har inom miljöövervakningen idag, sa Johanna Wetterlind.
De flesta välkomnar direktivet
Den sista delen av webbinariet handlade om förhandlingarna av markdirektivet. Inbjudna talare med god inblick i förhandlingarna var Paula Perälä, konsultativ tjänsteman på finska miljödepartementet, och Jorid Hammersland, miljöråd vid den svenska EU-representationen i Bryssel.
-De flesta medlemsländer välkomnar direktivet och ser att det fyller ett behov, men det är många frågor som måste lösas innan rådet landar i en gemensam förhandlingsposition. En punkt där man har skilda åsikter är kring ianspråktagande av mark, som sker då exempelvis jordbruksmark bebyggs. Däremot tycker flera medlemsländer att det är viktigt att behålla de nationella övervakningsprogrammen, berättade Jorid Hammersland.
-Vi försöker vara konstruktiva i dialogen med andra länder och se till att det som står i direktivet blir relevant för våra förhållanden här uppe i Norden. Till exempel är försaltning inte ett problem i boreala skogsmarker, och att övervaka det verkar inte vara ett klokt sätt att använda begränsade resurser, sa Paula Perälä.
Förhandlingarna pågår just nu i miljörådet där EU:s miljöministrar diskuterar direktivets innehåll och försöker komma överens om en gemensam position. Därefter kommer rådet att förhandla med EU-parlamentet under hösten 2024. Jorid Hammersland och Paula Perälä tror att forskare fortsatt kan spela en roll i utformningen av direktivet.
-Vi behöver forskare som berättar för oss vad som fungerar och inte. Det vi behöver just nu är konstruktiv feedback på ramverket för övervakning som föreslås i direktivet, sa Paula Perälä.
