Hur påverkas den biologiska mångfalden av extremväder?

Forskning kring effekterna av klimatförändringar på naturen brukar oftast fokusera på hur arter reagerar på den gradvisa uppvärmningen som har präglat de senaste 50-100 åren. När det blir för varmt behöver arter till exempel migrera till högre breddgrader annars riskerar de att försvinna lokalt. Effekterna av extremväder är däremot dåligt kända.

– Vi behöver helt enkelt förstå hur mycket av ett hot extrema väderhändelser är, och hur de samverkar med andra miljöförändringar, säger Alistair Auffret, universitetslektor i landskapsekologi på SLU, som leder projektet. Till exempel är det möjligt att en period av torka kan vara förödande för ett bestånd som redan upplever högre temperaturer och försämrad livsmiljö.

Alistair Auffret, SLU

Projektet ska använda sig av en rad datakällor, bland annat väderdata från SMHI, historiska markanvändningskartor och data från historiska utbredningskartor. För att ta reda på hur artsamhällen påverkas av enskilda extrema väderhändelser som till exempel torkan 2018 kommer de att använda miljöövervakningsdata.

– Det blir väldigt roligt men även utmanande att kombinera så många olika datakällor inom projektet, säger Matilda Arnell, postdoktor vid Stockholms universitet.

Forskarna kommer att samarbeta med naturvårdare på länsstyrelserna runt om i landet för att bidra till prioriteringen av insatser för att skydda hotade arter och miljöer. Även Artdatabanken är med i projektet för att risken från extremväderhändelser ska kunna tas med i rödlistningsarbetet.

– Det är viktigt för oss att inte bara ta reda på hur extremväder kan vara ett hot, utan att våra resultat även kan bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden i Sverige, säger Alistair Auffret.

Projektet ska pågå 2024-2026. Finansiering från Formas utlysning Extremväder: effekter, åtgärder och lösningar för ett långsiktigt hållbart och resilient samhälle.