Nytt forskningsprogram studerar djurs reproduktion i ett föränderligt klimat

När våren kommer är det dags för de flesta djuren att få sina ungar, men i delar av Sverige kommer nu våren tre till fyra veckor tidigare än för 50 år sedan. Vad händer när förutsättningarna ändras? Hinner djuren anpassa tidpunkt för när ungarna föds? Och påverkas tiden som det tar för ungarna att bli självständiga? Det är några av frågorna som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet ska undersöka i ett nytt forskningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket.

– Genom utlysningen får vi en unik möjlighet att använda moderna metoder för att bedriva klassisk, zoologisk forskning på sju olika arter parallellt, från södra till norra Sverige. Samtidigt kommer vi studera om det finns generella mönster för hur klimatförändringar påverkat arterna säger Fredrik Widemo, som kommer leda arbetet tillsammans med nio andra seniora forskare vid SLU och fem nyanställda forskare i början av sin karriär.

Jakttider ska ses över

Arterna som ska studeras är rödräv, grävling, skogsmård, iller, skogshare, fälthare och bäver. Bakgrunden till utlysningen är Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att se över jakttiderna minst vart sjätte år. Vid den förra översynen konstaterades att dagens jakttider för dessa arter baseras på underlag som kan vara föråldrade. Sedan dess har SLU på uppdrag av Naturvårdsverket utrett kunskapsläget.

– Rapporten visar att dagens jakttider baseras på flera decennier gamla data från begränsade delar av landet, trots att tidpunkten för ungarnas födsel och oberoende varierar med latituden. Dessutom kan tajmingen ha påverkats av klimatförändringarna sedan undersökningarna utfördes säger Tim Hofmeester, som är miljöanalyskoordinator på SLU.

Forskarna kommer även studera när jakt bedrivs på de olika arterna idag, och jägarnas attityder till jakttiderna.