Nyhet

Nytt forskningsprojekt ska bidra till friskare livsmiljöer i Kattegatt och Skagerrak

Publicerad: 06 februari 2024
En pigghaj fotograferad på botten av utsjögrunden i Kattegatt

Trots att EU:s art- och habitatdirektiv trädde i kraft för mer än 30 år sedan uppnår flera marina livsmiljöer och arter fortfarande inte direktivets mål om gynnsam bevarandestatus. Ett internationellt forskningsprojekt ska nu undersöka varför och föreslå åtgärder för att förbättra statusen för skyddsvärda arter och livsmiljöer i Kattegatt och Skagerrak.

De åtgärder som gjorts för att bevara marina livsmiljöer i Europas havsområden har inte varit tillräckliga. Situationen är särskilt akut i norra Europa, där bevarandestatusen för marina livsmiljöer i Kattegatt och Skagerrak fortsätter vara dålig.

– Tillståndet för marina livsmiljöer i Europa och på andra håll är nära kopplat till fisket, både genom fiskets direkta fysiska påverkan, exempelvis genom bottentrålning, men också genom de indirekta effekterna av fisket, säger Even Moland som är forskare på Havforskningsinstituttet i Norge och huvudansvarig för projektet.

Bristen på stora rovfiskar ska få större fokus

Förlusten av just stora rovfiskar orsakar så kallade "trofiska kaskader", där förlusten av rovfisk stör ekosystemets funktion och leder till en försämring av livsmiljöerna. Studier har visat att när rovfisk försvinner uppstår liknande effekter som vid övergödning.

Medan övergödning och syrebrist har fått stor vetenskaplig uppmärksamhet – och varit ett centralt fokus för förvaltningsinsatser under flera decennier – har bristen på stora rovfiskar i kustnära marina ekosystem inte fått samma fokus.

Ulf Bergström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och institutionen för akvatiska resurser och leder ett arbetspaket inom projektet som kommer att undersöka kopplingen mellan rovfiskar och habitatens status. Han har tidigare dokumenterat effekterna av förlusten av rovfisk och undersökt hur områden med fiskeförbud kan bidra till att återfå stora fiskar.

– För att förhindra ytterligare förlust av biologisk mångfald finns det ett akut behov av att öka förståelsen för och sprida kunskap om hur goda fiskbestånd kan bidra till att upprätthålla de marina livsmiljöernas funktion och hälsa, säger Ulf.

Målet med projektet är att förbättra bevarandestatusen för marina ekosystem i Kattegatt och Skagerrak, detta genom att tillämpa ett ekosystemperspektiv på förmågan att återställa och bevara marina livsmiljöer som skyddas enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

– För att lyckas måste vi bland annat främja en bred storleks- och åldersstruktur hos skördade arter samtidigt som funktionellt viktiga arter måste tillåtas frodas och utföra sina betydelsefulla roller i ekosystemet, avslutar Mattias Sköld som är forskare på institutionen för akvatiska resurser och deltar i forskningsprojektet.

Fakta:

Projektet Improving marine habitat status by considering ecosystem dynamics (MARHAB)finansieras av Horizon Europe och pågår under fyra år med en total budget på 4,2 miljoner euro. Projektet koordineras av Havforskningsinstituttet (HI) i Norge tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Göteborgs universitet, Danmarks Tekniske Universitet, University of the Algarve och The National Centre for Scientific Research (CNRS, Frankrike).

Läs mer om projektet på Havforskningsinstituttets webbplats.


Kontaktinformation

Mattias Sköld, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
Fartygsenheten, SLU
mattias.skold@slu.se, 010-478 40 46, 070-537 87 74

Ulf Bergström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ulf.bergstrom@slu.se, 010-478 41 17