Samma sak gäller förstås i skogen och överallt annars där sjukdomar och skadegörare kan dyka upp. Det är det problemet som den tidigare operationssjuksköterskan Annette Eilert ska ta tag i med sina doktorandstudier i FRAS-programmet.
– Vi behöver hitta metoder för tidiga och snabba insatser. Om en svampsjukdom eller ett insektsangrepp väl har fått ett utbrott är det mycket svårare att stoppa.
Tidig detektion av stressade och angripna träd är något som forskningen lägger stora resurser på idag. Gentester, insektsfällor, sporsamlare och kemisk provtagning är några exempel på metoder. En stor potential finns i fjärranalys och de alltmer avancerade sensorerna som kan bäras av bland annat drönare.
Här kommer ett annat av Annettes tidigare profilområden till nytta. Hon är utbildad drönarpilot och har hjälpt både Skogsstyrelsen och Södra med utbildning och inköp av drönare. Idag deltar hon också i undervisningen av studenter på Linnéuniversitetet.
Drönarflotta på LNU
När Johan Fransson flyttade från SLU i Umeå för att bli professor i skogsbrukets digitalisering vid Institutionen för skog och träteknik vid Linneuniversitetet tog han också med sig erfarenheter från fjärranalys med bland annat drönare. Nu har institutionen byggt upp en drönarflotta som kan betraktas som unik i forskarvärlden.
– Idag har vi fem stora drönare som vi kan använda i forskningsprojekt över hela Europa. Tillsammans med avancerade sensorer betyder det att vi har en resurs som är väldigt attraktiv för forskarvärlden, säger han.
Fjärranalys med satellitdata ger fantastiska möjligheter att storskaligt kartlägga vegetationen i landskapet. Men vill man ner på mer detaljerad nivå har drönarna stora fördelar. Med multi- och hyperspektrala sensorer kan färger och osynliga våglängder läsas av och berätta om hur skogen mår, och dessutom förvarna tidigt om när träden börjar bli stressade.
– Det här är inte ett helt nytt forskningsfält. Det pågår redan forskning om att hitta träd angripna av granbarkborre innan det finns synliga spår. Men vi tror att spektralanalyser har ett mycket bredare användningsområde, säger Annette.
Det handlar om våglängder
Annette gjorde sitt masterarbete med en drönarinventering på Toftaholm. Syftet var att hitta säkrare data för viltförekomsten (rådjur och älg) i ett större skogsområde. Det visade sig då att det var lättare att identifiera viltet med en kombination av värme- (termisk) och RGB-kamera, jämfört med om bara värmekamera användes.
Värmesensorer är egentligen en typ av kamera, vilken fångar upp de långa infraröda våglängderna. Ljus är ju elektromagnetisk strålning, och finns i ett brett spektrum. De allra kortaste våglängderna är gamma och röntgenstrålning. Ultraviolett är osynligt ljus med kortare våglängder än det synliga (rött, grönt och blått, RGB), och är våglängderna ännu längre hamnar vi på nära-infrarött (ofta bara benämnt NIR), infrarött, värmestrålning och radiovågor.
De sensorer som används på Linnéuniversitetet har breda spektra. Annette skiljer på multispektrala och hyperspektrala sensorer, där de sistnämnda fångar in mycket mer detaljer i hela spektrumet.
Mätningar på tallplantor
Eftersom doktorandprojektet är så nystartat – Annette påbörjade studierna i november – finns inga färdiga resultat än. Forskningen kommer att starta i laboratorium där hon ska göra mätningar på unga tallplantor som hon utsätter för olika typer av stress.
För mätningen används en apparat som kallas Plant-Eye, en multispektral 3D-skanner som kan svepa över tallarna i en plantbädd.
– Linnéuniversitetet är i skrivande stund ensamma i Sverige om denna sensor. I sommar levereras tallplantorna till oss, och först handlar det om att lära oss vilka våglängdsband som är viktiga för att läsa av plantornas stressnivå.
Nästa steg blir att tillämpa sensorerna i växthus, och så småningom vill Annette kunna flytta ut forskningen till skogen för att få användning av drönarna.
– Jag ser fram mot att göra undersökningar på riktigt. Den tid som har gått hittills har använts till kurser och litteraturstudier. Det är ju viktigt att få en egen överblick och att identifiera forskningsluckorna.
Huvudhandledare för Annettes projekt är Johanna Witzell, professor i skogens hälsa. Johan Fransson är en av de biträdande handledarna, vilket innebär att projektet gifter ihop patologin med fjärranalystekniken. Dessutom knyts det ihop med skogsskötselämnet, eftersom både Douglass Jacobs vid SLU och Magnus Persson vid Skogforsk är ytterligare biträdande handledare.
– Vi har en fantastisk kreativ forskningsmiljö här på Linnéuniversitetet. Jag trivs verkligen med att forska, det är något jag egentligen har velat hela mitt liv sedan jag läste kurser i vetenskaplig metodik som operationssjuksköterska.
Mats Hannerz
