För att öka nettoupptaget av växthusgaser till 2030 i enlighet med EU beting behöver trädtillväxten öka kraftigt eller avverkningen begränsas. Det visar en analys från SLU som lämnats in till Miljömålsberedningen.
Enligt överenskommelsen inom EU om hur markanvändning och skogsbruk ska bidra till klimatarbetet (Land Use, Land Use Change and Forestry, LULUCF), måste Sveriges nettoupptag av växthusgaser i LULUCF ligga på -48,8 miljoner ton till 2030.
I den senaste rapporten till EU motsvarade nettoupptaget -41,2 miljoner ton år 2022. Referensåren för LULUCF 2016-2018 låg inlagringen på -44,8 miljoner ton vilket innebär att inlagringen minskat de senaste åren. Utvecklingen för nettoupptaget beror främst på skogsmark. Anledningen till det försämrade nettoupptaget tillskrivs minskad tillväxt och hög avverkning.
På uppdrag av Miljömålsberedningen genomförde SLU en analys för att se hur nettoupptaget kan utvecklas på kort och lång sikt. Analysen bestod av fem olika scenarier med olika antaganden om trädens tillväxt, avverkningsnivåer och avsättningar av skogsmark.
Scenarierna Medeltillväxt, Minskad och Ökad tillväxt visade effekter av olika tillväxtnivåer baserat på naturliga variationer som observerats de senaste 15 åren. Skillnaden mellan scenarierna Minskad och Ökad tillväxt låg på 16 miljoner kubikmeter per år vilket motsvarar lite drygt 13 procent av den årliga tillväxten. (Tidigare stod ca 5 procent vilket var felaktigt)
Alla tillväxtscenarierna samt scenariot Ökad avsättning räknade med att den årliga avverkningen skulle öka i linje med Skogsstyrelsens bedömning av marknadens efterfrågan på skogsråvaror vilket innebär en ökning med ca 5 miljoner kubikmeter fram till 2030. Det femte scenariot Konstant avverkning bortsåg från denna ökning.
Scenarierna beräknades med det skogliga beslutsstödsystemet Heureka för att analysera utvecklingen över tid. Övriga markanvändningskategorier; jordbruksmark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark samt avgång av lustgas och metan från olika aktiviteter inkluderades genom en enklare framtidsanalys baserat på hur det sett ut historiskt.
Nettoupptag för LULUCF 2005-2022 i brun linje och nettoupptag för skogsmark samma tid, blå linje. Den blå ytan representerar hur möjligt nettoupptag i skogsmark kan variera i scenarierna och den orangea de övriga markanvändningskategorierna. Referensscenariot för 2016-2018, röd linje och målnivån i enlighet överenskommelsen med EU om LULUCF är den streckade röda linjen.
Öka tillväxt på kort sikt och låt avverkningen kvarstå på lång sikt
Fram till 2045 var det endast scenariot Ökad tillväxt som matchade de önskade 2030-nivåerna. Skillnaden mellan Minskad och Ökad tillväxt motsvarade ungefär 25 miljoner ton växthusgaser. I slutet av seklet var det däremot endast scenariot Konstant avverkning som låg på de önskade nivåerna. Det är den levande biomassan, hur den växer till och hur mycket som försvinner i form av avverkning, och naturlig avgång som är den avgörande faktorn för nettoupptagets storlek. Ju mer skogens förråd av levande biomassa ökar över tid desto mer kol binds in i växande träd. En minskad avverkning leder alltså till ett högre nettoupptag i skogen men innebär också att mindre skogsråvara når samhället där förnyelsebara produkter kan ersätta fossila produkter.
Värt att notera är att det historiskt visat sig att nettoupptag kan variera med omkring 10 miljoner ton växthusgaser på en tioårsperiod, och ända fram till 2017 uppfylldes de önskade 2030 nivåerna med råge. Det kommer att vara en utmaning att bevara och förstärka nettoupptaget då det oavsett åtgärd kommer att finnas naturliga variationer på grund av exempelvis storm, torka och insektsangrepp. Övriga markanvändningskategorier kan bidra till ökat eller minskat nettoupptag baserat på de naturliga förutsättningarna och utvecklingen i samhället, som till exempel markexploatering. Bidraget och variationen ligger dock på en betydligt lägre nivå än skogsmark.
