– Asken är en underskattad art, säger Michelle Cleary, universitetslektor vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap.
Även om asken idag har en mindre ekonomisk betydelse i Sverige, har den en stark kulturhistoria och dess betydelse för ekosystemen nära på oöverträffad.
– Förlorar vi asken kommer det att få stora konsekvenser för en stor mängd andra arter, så som svampar, lavar och insekter, berättar Michelle Cleary. Asken är en så kallad nyckelart som hundratals andra arter är beroende av.
Spridningen av askskottsjukan är exponentiell och när den väl upptäcks är det i stort sett för sent. Askskottsjuka är en svampsjukdom med luftburna sporer av arten Hymenoscyphus fraxineus som kommer från Asien. Där växer svampen i symbios med asiatiska asksorter utan att orsaka problem. Vår europeiska ask Fraxinus excelsior har emellertid ingen motståndskraft mot svampen, som här räknas som en främmande invasiv art.
– Nu är askskottsjukan så vida spridd att vi inte kan stoppa den, säger Michelle Cleary. Däremot kan vi dra nytta av askträd som uppvisar en resistens mot sjukan.
Hon visar på bilder hur det kan se ut när ett friskt träd står omgiven av bladlösa grannar vars grenar är torra och döda. I projektet Rädda Asken har Michelle och kollegor sedan 2013 efterlyst motståndskraftiga askar som trots att de finns i närheten av sjuka träd inte uppvisar symptom. Utifrån dessa träd har forskarna identifierat över 1300 genotyper. Proverna har klonats och återplanterats i försök.
– Uppskattningsvis är ca 1-2% av den svenska askpopulationen resistent. Genom att uppföröka en population från de träd som naturligt är motståndskraftiga hoppas vi kunna bibehålla en representation av ask i Sverige även i framtiden.
De insamlande genotyperna kräver ytterligare testning av egenskaper. I ett projekt finansierat av SLU Partnerskap Alnarp har därför status för tidigare planterade träd kontrollerats i en återinventering. Detta för att ta fram ett bra underlag för urval av de genotyper som ska prioriteras för vidare förädling, fröplantager och slutligen kommersiell spridning.
Strävan är en genetisk mångfald, dels för att risken finns att patogenen över tid anpassar sig och förändras, men också för att det finns andra hägrande hot mot asken.
– Vårt insamlade material har visat motståndskraft mot askskottsjukan, säger Michelle Cleary, men kan det bemöta andra hot? Den smaragdgröna asksmalpraktbaggen (Agrilus planipennis) har dödat miljontals träd i Nordamerika. Den har nu hittats i västra Ryssland och Ukraina och därifrån är det inte så långt hit. Vare sig svampsporer eller insekter bryr sig om gränser.
– Det är viktigt att inte enbart förlita sig på vad vi har i Sverige, utan vi behöver dela kunskaper och genetiska resurser över gränserna, konstaterar hon.
– SLU och Skogforsk har ett gott och väletablerat samarbete kring asken. Med tillräckliga medel kan vi skala upp försöken och ha träd klara för marknaden inom fem år, avslutar Michelle Cleary.