Våtmarker fungerar många gånger som en hydrologisk buffer, både mot torka och översvämning. Men kan dessa egenskaper återskapas genom att återställa utdikad våtmark? I sin doktorsavhandling har Shirin Karimi vid SLU undersökt hur de hydrologiska funktionerna förändras under de första åren efter ett återvätningsförsök i Västerbotten.
Att återväta utdikade våtmarker har de senaste åren vuxit fram som en prioriterad klimatåtgärd i Sverige. Dessa miljöer kan med tiden lagra in stora mängder kol från atmosfären, men fungerar också som en hydrologisk buffer mot både översvämningar och torka. Dessa egenskaper hoppas beslutsfattare kunna återställa, men hur snabbt - om alls - kommer det att nå önskad effekt?
Ett försök att hitta svar på dessa frågor etablerades av Sveriges lantbruksuniversitet när Trollberget Experimental Area etablerades 2018. I ett av försöken återvättes en tidigare utdikad våtmark i november 2020 för att sedan vara föremål för en rad studier. Två år efter återvätning presenterades de första resultaten över bland annat växthusgaser. Nu kan doktoranden Shirin Karimi visa sina resultat över den återställda våtmarkens hydrologiska egenskaper.
– Vi ville undersöka våtmarkernas roll både lokalt och i det större nätverket på landskapsmässig skala, säger Shirin Karimi, doktorand vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU. Som del i sin avhandling har hon följt hur tillfällen med större regnmängder påverkar det återställda området vid Trollberget jämfört med närliggande Degerö stormyr, ett odikat våtmarksområde med jämförbara förhållanden, samt liknande platser i det större Krycklanområdet.
För varje år efter återvätningen närmade sig de hydrologiska mönstren i den återställda våtmarken de resultat som kom från kontrollplatserna. Lagringskapaciteten för vatten ökade successivt, samtidigt som högflöden och avrinningskoefficient i samband med stora regn minskade. Till och med för blotta ögat var förändringen tydlig på bara några år.
– Det är så mycket blötare där nu. Man vågar inte gå tvärs över längre, särskilt på hösten. Däremot ser det inte ut som en naturlig våtmark direkt, men du ser att vattennivån stigit och att det bildas pölar av vatten uppe vid ytan, säger Shirin Karimi.
De tidiga resultaten tycks båda gott för återvätning som ett sätt att skapa en buffer mot översvämningar. Men studien visar att mycket trots allt hänger på specifika förhållanden vid den enskilda våtmarken. När forskarna tittat på enskilda egenskaper i landskapet var för sig visar det sig att andra faktorer spelar en klart större roll för översvämningar än att de består av just våtmarksterräng.
– Förekomsten av sorterade sediment visade sig till exempel vara starkt korrelerade till de hydrologiska svarsmekanismerna. Mer sorterade sediment innebär ett lägre maximalt flöde och större fördröjningseffekt. Likaså spelar storleken på det bedömda området en stor roll för dess egenskaper, säger Shirin Karimi.
– Det var förvånande att våtmarkerna i sig spelade en så liten roll i att driva fram de här egenskaperna.
Trollberget Experimental Area ligger nedströms i ett avrinningsområde och den återställda marken är mindre skadad och nedbruten än på andra platser. Det misstänker Shirin Karimi har bidragit till de positiva resultaten.
I en framtid där extremväder, torka och nederbörd på sommaren väntas öka kan alltså återvätning av våtmarker vara en bra åtgärd, men studien visar samtidigt att mer forskning behövs för att se om effekterna kvarstår på samma sätt och om resultaten är att förväntas vid andra områden med andra egenskaper. Med andra förutsättningar kan resultatet bli ett helt annat, säger Karimi.
– Jag skulle inte säga att återvätning är lämpligt överallt. Områden skiljer sig åt och det behövs en större och mer övergripande undersökning först. Annars riskerar man att ödsla både tid och pengar i onödan, säger Shirin Karimi.
Shirin Karimi försvarar sin avhandling Peatland hydrology in boreal Sweden: Modelling, long-term data analysis, and experimental rewetting den 3 maj 2024, i P-O Bäckströms Sal, vid SLU i Umeå. Anmäl dig här för att följa försvaret online: https://slu-se.zoom.us/webinar/register/WN_TTEraaZeQcyRsk8YL2QKgg#/registration
Fältarbetessäsongen är lång. Bild tagen i oktober 2023.
1/3
Shirin Karimi mäter grundvattennivån vid en av mätpunkterna inom Trollbergsmyren, hösten 2023.
2/3
Korrelationen mellan karaktärisktika i landskapet och hydrologiska variabler (från paper II): Spearman rank correlations between catchment characteristics and hydrological response variables. The colours correspond to the values of the correlation coefficient; blue indicates positive correlations, while red indicates negative correlations. White stars indicate correlations that are significant at the p<0.05 level.
3/3