'Anna-Sofia' från Skarvsjöby och 'Mina' från Sorsele är två av krukrosorna som bevaras i Nationella genbanken. Men kanske finns det fler kvar i odling? Nu startar Nationella genbanken och Svenska rosensällskapet ett projekt kring krukrosor.
Kring år 1900 var det vanligt att terosor, kinarosor och miniatyrrosor odlades inomhus som krukväxter. Kinarosorna kallades månadsrosor eftersom de blommade länge och var under 1800-talet trendiga att odla inomhus i kruka. Kanske har äldre krukrosor bevarats i högre grad i de nordligare delarna av Norden än i de södra delarna? I SLU:s Pom-projekt Rosuppropet och Krukväxtuppropet fick man in fyra krukrosor varav merparten är från landets norra delar. Två av dem kommer från Lappland där de bevaras när rosorna gått i arv. 'Anna-Sofia' från Skarvsjöby kom till gården Nymyrliden före 1932 medan 'Mina' funnits i Sorsele sedan åtminstone 1951. I Programmet för odlad mångfalds tidigare upprop efter äldre trädgårdsväxter har berättelserna om hur växterna odlats och vårdats varit viktiga att dokumentera som en del av de odlade växternas gröna kulturarv. Krukrosorna som bevarats har behövt en frostfri övervintring och har sedan blommat vackert och pålitligt i rosa när de plockats fram och väcks till liv igen på våren.
Nationella genbanken och Svenska rosensällskapet tror att det kan finnas fler spännande krukrosor kvar på svenska fönsterbrädor och efterlyser nu tips från dig som känner till en ros med historia. Tveka inte att kontakta oss med tips, eller om du vill hjälpa oss att sprida efterlysningen!
Vi hoppas kunna nå ut inte bara till ros- och krukväxtälskare utan även till alla som intresserar sig för hemmet och hushållets kulturhistoria. Kan det exempelvis finnas intressanta rosor, eller värdefull kunskap om krukrosor, på hembygdsföreningar eller friluftsmuseum?
Att odla krukrosor har man inte bara gjort i Sverige utan i hela Norden. Ett första möte för att samla nordiska kollegor och föreningar till ett gemensamt nordisk projekt där vi jämför krukrosor från olika delar av Norden har hållits och ännu är frågorna fler än svaren. Är det samma sorter som odlats i de olika länderna, och vad har dessa rosor kallats på olika språk? Vi hoppas kunna bygga ut det nordiska kontaktnätet ytterligare och samarbeta med provodling och utvärdering under kommande år.
