Eftersom musslor filtrerar vatten när de äter, ingår alger i deras kost. Det gör musslorna högintressanta för att lära sig mer om giftiga algblomningar. Därför provtar forskare nu musselodlingar för att få svar på sina frågor.
Musselprovtagningen påbörjades nu i mars, vid musselodlingar vid Dalarö i Stockholms skärgård samt vid Västervik. Så länge det är kallt och mindre biologisk aktivitet samlar forskarna in prover var 14:e dag. När det blir varmare i april och till och med september, samlas prov veckovis. Provtagningsfrekvensen fortsätter året ut tills isen lägger sig och är ett samarbete med Ecopelag.
Ibland hittar man halter av algtoxiner utan att man ser en algblomning, ibland kan det vara tvärtom, väldigt mycket alger men inga toxiner.
- Därför söker vi svar på vid vilka tidpunkter toxinerna bildas och hur det är kopplat till miljöfaktorer som kan trigga produktionen. Det är även viktigt att veta mer om vilka arter som står för produktionen, här kan det skilja sig stort mellan olika former av cyanobakterier eller trådformiga alger, säger forskaren Elin Dahlgren.
Denna kunskap ligger sedan till grund för att kunna ge rekommendationer till exempelvis musselodligar om perioder när de kan skörda fritt från algtoxiner, eller för att ta fram metoder för övervakning och system för ”early warning”.
Musslor filtrerar vatten genom sitt födointag. Man kan säga att de dammsuger vattenmiljön på partiklar. De algtoxiner som forskarna studerar, följer med födan in i musslan och ackumuleras där.
- Det är därför lättare att undersöka halter i musslor, än fritt i vattnet. Förutom att samla ihop toxinerna i en hanterbar förpackning, representerar ju även musslorna det biologiska livet som kan vara utsatta för negativ påverkan från toxiner, förklarar forskaren Malin Olofsson.
Genom att studera halter av algtoxiner i musslor får forskarna därför dels en bra uppfattning om när på året och i vilka halter algtoxiner förekommer i miljön, samt vad dessa nivåer kan få för effekt på djurlivet.
- Vi har två doktorander i projektet som kommer att påbörja analyser av prover redan hösten 2024 så vi kommer nog att börja se mönster i toxinproduktion redan tidigt nästa år. Men sen tar det ju alltid lite mer tid innan det kommer ut som publika resultat. Förhoppningsvis kan vi presentera det på konferenser under 2025, avslutar Malin.
Projektet är ett samarbete med föreningen Ecopelag, som bedriver storskalig uppfödning av musslor i Östersjön.
Doktoranderna i projektet heter Manne Larsson och Manuela Seehauser. De finns på institutionerna SLU Aqua respektive institutionen för vatten och miljö.