Kontaktinformation
Prefekt vid Institutionen för växtskyddsbiologi
rickard.ignell@slu.se, 0735-984871
Studier från SLU visar att myggor som utsatts för högre temperaturer i större utsträckning föredrar växternas nektar framför blod, vilket ger viktiga svar om spridning av malaria i ett varmare klimat.
Myggor lägger sina ägg i vatten, och de resurser som råkar finnas tillgängliga avgör hur larverna växer till sig.
– De kan leva på exempelvis nedbrutna löv eller bakterier associerade med dessa. Forskningen har till stor del fokuserat på vad de fullvuxna myggorna äter, men vi vet fortfarande lite om deras tid i larvstadiet, säger Juliah Jacob, doktorand vid SLU, som genom att utsätta larverna för olika temperaturer har undersökt hur värmeskillnader påverkar dem senare i livet.
När de lämnar larvstadiet blir de puppor - för att sedan utvecklas till myggor. Myggor äter socker från växternas nektar, medan blod från människor och djur utgör källor till protein. Juliah Jacob har i sin forskning visat att deras val av föda som vuxna påverkas under larvstadiet.
– De som utsattes för högre temperaturer valde i större utsträckning nektar framför blod. Värmen kommer inte att helt utrota malariaspridningen, eftersom en liten andel myggor fortfarande valde blod, men det kan komma att minska smittspridningen.
Resultaten kan användas för att modellera framtida spridning av malaria, men också för att utforma mer pricksäkra fällor för myggen.
– Även andra förutspådda klimatförändringar som ökade koldioxidnivåer påverkar larvernas utveckling och myggans val av nektar eller blod. En ökad förståelse för hur dessa och andra faktorer, vilka är starkt kopplade till människans påverkan, kan ge oss bättre möjligheter att förutspå hur smittspridande myggor kommer att påverkas, säger Rickard Ignell, prefekt vid Institutionen för växtskyddsbiologi.
Prefekt vid Institutionen för växtskyddsbiologi
rickard.ignell@slu.se, 0735-984871