Den 31 maj publicerade det internationella havsforskningsrådet (ICES) sin vetenskapliga rådgivning för 2025 års fiskemöjligheter i Östersjön. Rådet rekommenderar ett fortsatt stopp för torskfiske i östra Östersjön. För sill/strömming är rådet från ICES att fisket kan öka i Egentliga Östersjön, medan skarpsillsfisket i hela Östersjön bör minska. För strömmingen i Bottniska viken kommer ICES att ge sina fångsråd först i september.
Torsken i Östersjön är uppdelad i två olika bestånd: det östra och det västra. För östra beståndet har noll-kvot rekommenderats sedan 2020. För det västra torskbeståndet rekommenderades endast 24 ton för yrkes- och fritidsfisket totalt för 2024, och detta tvååriga råd gäller även för 2025.
-Torsken är illa ute och befinner sig fortsatt under biologiskt säkra gränser. Den bör inte fiskas alls. Trots flera års förbud mot riktat fiske på östra beståndet, så ser vi tyvärr ingen återhämtning. Det finns inte en enkel förklaring till varför situationen är som den är, utan det är en rad faktorer, inklusive tidigare hårt fisketryck och förändringar i ekosystemet som påverkar torskens biologi, säger Joakim Hjelm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) och medlem i ICES arbetsgrupp WGBFAS som arbetar med rådgivning för Östersjön.
För sill/strömming* ger ICES nu råd för två förvaltningsområden/bestånd i Östersjön: Egentliga Östersjön och Rigabukten. Råd för strömmingen i Bottniska viken publiceras först i september, på grund av att arbetsgruppen anser att de referensvärden som används för att bedöma beståndets status behöver revideras.
- ICES kommer att utvärdera referensvärdena under sommaren och tidig höst för att de ska uppdateras utifrån nuvarande situation och kunskap om beståndet, säger David Gilljam, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) och också medlem i ICES arbetsgrupp WGBFAS.
I Rigabukten rekommenderar ICES att sillfisket kan ökas med 9 % procent jämfört med rådet för 2024.
I Egentliga Östersjön bedömer ICES att fångstmöjligheterna (kvoterna) kan höjas med 139 procent jämfört med rådet för 2024. De senaste tre åren har fångsråden från ICES varierat mellan 52 549 ton och 95 643 ton. Rådet för 2025 är 125 344 ton, och man är därmed tillbaka på ungefär samma nivåer som 2021.
- Beståndsanalyserna visar att den årsklass sillar som föddes 2022 är relativt stark och bidrar på så sätt till en ökad biomassa och till möjligheten för ökat fiske 2025. Det vill säga, många nya sillar har fötts och överlevt. De senaste årens låga fisketryck har sparat sillar även från äldre årsklasser som har haft chans att växa och föröka sig och bidra till en ökad biomassa, säger Mikaela Bergenius Nord, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) och också medlem i ICES arbetsgrupp WGBFAS som arbetar med rådgivning för Östersjön.
Hur stor en åldersklass blir påverkas av många olika faktorer, som miljö, vattnets salthalt och temperatur, tillgång på föda och predation.
- Även om beståndets biomassa har ökat något det senaste året så är det fortfarande på en relativt låg nivå 2024. Personligen hade jag velat se ett mer försiktigt råd och låta beståndet återhämta sig till en högre nivå innan man tillåter ökade fiskemöjligheter, säger Mikaela Bergenius Nord.
För skarpsillen rekommenderar ICES att fångstmöjligheterna bör minskas med 32 procent. Detta beror på att beståndet har fiskats för hårt och ungfiskproduktionen de senaste åren har varit låg vilket har lett till att biomassan minskar.
Råden för både det västra och östra bestånden av rödspätta i Östersjön är att fångsterna kan öka, med 16 respektive 18 procent, eftersom fisket bedöms vara långsiktigt hållbart.
ICES vetenskapliga rådgivning kommer nu att beaktas av EU-kommissionens som tar fram förslag på kvoter. Efter förhandlingar mellan EU:s medlemsländer fattas sedan beslut av ländernas ministrar i rådet (jordbruk och fiske) i oktober om 2025 års kvoter.
Att ICES ger råd om ett ökat fiske efter sill i Egentliga Östersjön, samtidigt som fiskare längs kusten larmar om dåliga fångster kan tyckas motstridigt. Att många kustfiskare och fritidsfiskare märkt att fångsterna minskat kraftigt de senaste åren beror på att antalet individer har minskat, men också på att andelen stor sill/strömming har minskat påtagligt. Eftersom kustfisket och fritidsfisket riktas helt mot stor sill/strömming har fångsterna minskat kraftigt trots att det alltså fortfarande finns relativt mycket (men storleksmässigt liten) strömming.
För ytterligare information kring den här problematiken kring storleksstruktur hänvisar vi till vår FAQ SLU svarar på frågor om sill/strömming.
Se ICES senaste råd för Östersjön
Mikaela Bergenius Nord (om fångstråd i Egentliga Östersjön)
David Gilljam (om fångstråd för strömming i Bottniska viken)
Joakim Hjelm (om fångstråd för torsken i Östersjön)
(För detaljerade kontaktuppgifter, se nedan)
* Sill och strömming är samma art – Clupea harengus. Vad fisken kallas beror på var den fiskats. Namnet strömming användes för sill fångad i Östersjön norr om Kalmar, längre söderut och på Västkusten används namnet sill. Även om arten är densamma så ändrar fisken utseende ju längre norrut i Östersjön man kommer, och ju lägre vattnets salthalt blir. En sill från Västkusten har kortare huvud och är fetare än en strömming från Östersjön.
Mikaela Bergenius Nord, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
mikaela.bergenius@slu.se, 010-478 41 15
David Gilljam, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
010-478 41 56, david.gilljam@slu.se
Joakim Hjelm, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
joakim.hjelm@slu.se, 010-478 40 64, 070-369 30 04