Nya genetiska upptäckter kan förbättra restaurering av regnskog

Tropiska regnskogar är några av de artrikaste miljöerna i världen, men om den genetiska variationen inom olika arter vet vi fortfarande väldigt lite.

I nordliga skogar väljs ofta genetiska variationer av trädarter för sina egenskaper vid plantering. Plantor som är tåliga mot torka och växer snabbt kan väljas för att skapa motståndskraftiga skogsbestånd som kan bidra till att minska koldioxidhalten i atmosfären genom att lagra kol. I tropiska skogar saknas denna typ av kunskap om hur arter över tid utvecklat specifika egenskaper anpassade till sin livsmiljö.

– Genom denna och fortsatta genetiska studier öppnas möjligheten att lokalisera och välja växter med specifika egenskaper för exempelvis framgångsrik återbeskogning i olika typer av miljöer – och för att rusta skogen för ett förändrat klimat, säger Petter Axelsson, forskare vid SLU som lett studien.

Variation i tillväxt beroende på moderträdets läge

I studien använde forskarna frön från fyra arter av dipterokarpträd (Shorea argentifolia, S. fallax, S. johorensis, and S. paucifolia) insamlade från 9–12 moderträd för varje art. Fröerna samlades in längs en höjdgradient från låg- till högland (134 till 470 meter över havsytan) med varierande temperatur och nederbörd som kan kopplas till höjden. Samtliga fröer planterades i plantskola och följdes under 18 månader. Resultaten visade stor variation i tillväxt beroende på var de samlats in.

Efter 18 månader hade plantor av arten Shorea argentifolia som härstammade från 476 meters höjd nära 55 procent större diameter än plantor av samma art insamlade på 130 meters höjd.

För två arter växte frön från lågland bäst, för en art frön från högland och för en art fanns inget signifikant samband kopplat till höjd.

Forskningen fortsätter

Forskningsteamet undersöker nu variationen i tillväxt och bladegenskaper hos samma plantor som nu har planterats ut i ett storskaligt restaureringsprojekt.

– Våra resultat visar att träden anpassat sina funktioner till sin livsmiljö. Vi undersöker nu hur trädens evolution påverkar hela grupper av organismer kopplade till dem – från svampar som lever på rötterna till insekter i trädkronorna som äter av bladen. Vi vill nå en djupare förståelse för hur trädgenetik kan användas för att främja att dessa skogar förblir friska i framtiden, säger Kevin Grady, forskare i teamet och baserad i USA.

Kunskap om den genetiska potentialen hos inhemska trädarter kan också användas för att göra dem till konkurrenskraftiga alternativ gentemot främmande trädarter som ofta används i industrin på Borneo.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet.