SLU-nyhet
THV:s första rapport
Publicerad: 13 maj 2024
Helsädesskörd av grödor sådda sommar och höst - avkastning, näringsinnehåll och ensileringsegenskaper
Det torra och varma året 2018, skördades en större andel spannmål som helsäd för att täcka grovfoderbehovet. Generellt blev tröskningen tidigare än normalt det året. Tidig skörd ger möjligheten att så ytterligare en gröda samma år med sen skörd på hösten eller nästkommande vår och därmed totalt sett få en större mängd grovfoder. Syftet med detta projekt var att undersöka möjligheterna att i Västra Götaland odla och skörda grovfoder från grönråg och andra grödor, när sådden sker efter tidig spannmålsskörd.
För att undersöka grödornas produktionsförmåga och näringsmässiga kvalitet såddes ett konventionellt fältförsök på Rådde gård i Länghem i Västra Götaland med 27 försöksled. I fältförsöket ingick sju grödor (grönråg, höstvete, havre, korn, westerwoldiskt rajgräs, höstkorn och rågvete), tre såtidpunkter samt två skördesystem. En vallfröblandning såddes in i grödorna under våren 2021. I samband med helsädesskörd togs provmaterial ut från vissa försöksled för näringsanalys samt till ensileringsstudier. Dessutom genomfördes två fältdemonstrationer med undersökning av grönråg som bete eller grönfoder på Rådde gård i Länghem.
Fältförsöket visade att när det finns behov av att skörda grovfoder på hösten gav havre och westerwoldiskt rajgräs med såtidpunkt i juli störst avkastning i kg torrsubstans. Störst total tsavkastning för grönråg erhölls vid sådd i september jämfört med juli och augusti. Av försöksleden med högst avkastning hade grönråg sådd juli och skördad 1 oktober betydligt högre smältbarhet jämfört med havre och westerwoldiskt rajgräs. Rågvete med såtidpunkt september gav störst avkastningar både som kärnavkastning vid tröskning samt som total mängd ts vid strategin med helsädesskörd jämfört med de tidigare såtidpunkterna juli och augusti.
Tillsatsmedlet Xtrasil LP (saltbaserat preparat) gav högre halt vattenlösliga kolhydrater i ensilaget jämfört med ensilering utan tillsatsmedel eller med Xtrasil Bio Ultra (bakteriepreparat). Detta gällde vid alla tre undersökta skördetillfällen.
Rapporten är skriven av Ola Hallin, Frida Dahlström, Elisabet Nadeau, John Jakobsson och Dan-Axel Danielsson.
