I Sverige finns hittills mest solpaneler på taken till byggnader. Men lantbrukets allmänt sett låga lönsamhet har bäddat för att intresset bland lantbrukare för att skörda el på jordbruksmark växer.
– Där är det enkelt och billigt att sätta upp solpaneler; men det kan förstås komma i konflikt med produktionen av mat, säger Bengt Stridh, som forskar om solcellssystem på Mälardalens universitet.
Det främsta argumentet mot solpaneler på jordbruksmark är att det tar odlingsbar mark i anspråk. Men de som förespråkar agrivoltaiska system ser många fördelar. Området runt panelerna kan bli remsor med biologisk mångfald mitt i odlingslandskapens monokulturer. Panelernas skugga kan skydda vid torka och uppskattas av betande djur. Och skörd av el är långt lönsammare än att odla grödor.
– Men då är en väldigt viktig fråga: vem som tar vinsten? Blir det stora solelsföretag som hyr in sig på markerna, eller jordbrukarna själva? säger Torsten Hörndahl, teknikagronom på SLU.
Målkonflikter ställs på sin spets
Sverige har inte kommit lika långt i utvecklingen kring agrivoltaiska system som en del andra länder.
– Vi har helt enkelt inte behövt tänka så mycket på sambruk som resten av Europa. Vi har haft mycket vattenkraft och kärnkraft, och vi har väldigt mycket yta, säger Anna Månsson, jurist och expert på tillståndsprocesser och miljörätt på RISE.
Men den gröna omställning som pågår kräver mer produktion av fossilfri el. I Skåne ställs målkonflikterna kring agrivoltaiska system på sin spets; i en region med mycket och bördig åkermark, men också med mycket befolkning och stort behov av el.
– Vårt svenska elområde fyra är kanske det område i Europa som är sämst på egen elproduktion, så vi är väldigt utsatta. Samtidigt står Skåne för en mycket stor del av Sveriges totala livsmedelsproduktion, och den är ju också viktig ur beredskapssynpunkt, säger Olof Liungman, chef på avdelningen för miljö och vatten på länsstyrelsen i Skåne.
Han konstaterar att lagstiftningen inte hängt med för att hantera och definiera agrivoltaiska system, och han skulle välkomna uppdaterad eller ny lagstiftning för att möta en förändrad verklighet.
– Vi har försökt driva ärenden i domstol för att få förtydligat hur vi ska tolka exempelvis Miljöbalkens tredje kapitel paragraf fyra. Och vi har återkommande påpekat för regeringen att de processer som finns nu inte fungerar, när tillstånd söks för stora solelsanläggningar på jordbruksmark. Men hittills har vi inte fått någon respons från politikerna, säger Olof Liungman.
Men juristen Anna Månsson på RISE har, tillsammans med en kollega, filat på förslag till revidering av Miljöbalken; ett förslag som kommer att finnas i en kommande rapport från det stora pågående projektet Solbruk i Skåne.
– Nuvarande regering har mycket fokus på kärnkraft. Men i det långa loppet tror jag på vikten av, och styrkan i, samutnyttjande av mark, och att det talar för agrivoltaiska system.
Hör mer om agrivoltaiska system i podden Feeding your mind #34 (finns där poddar finns)