De nordliga landskapen värms upp dubbelt så snabbt som genomsnittet på jorden på grund av klimatförändringarna. Detta påverkar sjöarnas ekosystemfunktioner. Forskare kan konstatera förändringar i sjöarnas näringsväv.
Norra delarna av Sverige är extra känsliga för klimatförändringarna då området värms upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. De påföljande högre vattentemperaturerna i sjöarna leder ofta till förbruning av vattnet och en ökad mängd näringsämnen, vilket kan ha negativa konsekvenser för sjöarnas ekosystem och hur de fungerar. En sådan konsekvens som forskare noterat är en förändrad tillgång på nödvändiga fleromättade fettsyror, som följer av förändringar i algsamhällena. Fleromättade fettsyror är viktiga biokemiska molekyler för djurens tillväxt och reproduktion. Forskare har funnit att nivån av fleromättade fettsyror är förändrade i djurplankton när klimatet blir varmare och sjöarna mera näringsrik. Eftersom djurplankton utgör länken mellan alger och fisk leder det till en sämre tillväxt av fisken och av sjöekosystemets fiskproduktion.
Forskarna från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och från Institut National de la Recherche Scientifique (INRS) publicerade sina slutsatser i en artikel i Limnology and Oceanography och visar hur klimatförändringarna påverkar tillgången på nödvändiga fleromättade fettsyror och att den skiljer sig drastiskt mellan två vanliga grupper bland djurplanktons kräftdjur. Vattenloppor minskade sina nivåer av fleromättade fettsyror 10 gånger när temperaturen ökade och vattenfärg och näringsämnen ökade, medan de räkliknande hoppkräftorna behöll höga nivåer av fettsyror under samma förändringar.
De faktorer som påverkade förändringar i djurplanktonens fettsyrasammansättning skiljde sig mellan de två grupperna, där vattenloppor främst reagerade på temperatur och hoppkräftorna på förändringar av vattenfärg. Skillnaderna kunde relateras till skillnaderna i födosökstrategi mellan dessa grupper.
Förutom förändringarna i djurplanktonens fettsyrasammansättning har vi även funnit en ändrad sammansättning av djurplankton. I varmare, brunare och mer näringsrika förhållanden har vattenloppor kommit att dominera i allt högra grad vilket innebär en allt större påverkan på fiskars tillväxt och välmående, säger forskaren Fernando Chaguaceda.
Ett annat resultat som forskarna visar är att sjöarnas storlek var en faktor som spelade roll för nivåerna av fleromättade fettsyror hos djurplanktonen. Detta beror på att det i större sjöar finns bättre tillgång på sådant växtplankton som är bättre mat för djurplankton då de hade större andel fleromättade fettsyror. Forskarna drar därför slutsatsen att klimatförändringarna inte får lika märkbara effekter på fleromättade fettsyror hos djurplankton, men desto större negativa effekter på djurplanktonkvaliteten i mindre sjöar.
Forskarna efterlyser framtida insatser för att förstå och förhoppningsvis kunna mildra effekterna av klimatförändringar på födokvalitet i nordliga sjöar. Framförallt är det mindre sjöar vi behöver förstå förändringarna, då de verkar vara mest känsliga för klimatförändringar. Eftersom små sjöar är vanligast och representerar majoriteten av den totala sjöytan är detta är särskilt viktigt.
Provtagning av djurplankton i sjön Guoledisjávrre i augusti 2021. Guillaume och Liesbeth använder trattformiga kastnät, som de sedan halar in för att fånga djurplankton. Foto: Fernando Chaguaceda.
1/1
Chaguaceda, F., D. C. P. Lau, W. Goedkoop, M. Fadhlaoui, I. Lavoie, and T. Vrede. 2024. Zooplankton in northern lakes show taxon-specific responses in fatty acids across climate-productivity and ecosystem size gradients. Limnology and Oceanography n/a. doi:10.1002/lno.12539