SLU-nyhet

Intensivt laxfiske i början av sommaren kan leda till små laxar

Publicerad: 18 juni 2024
Lax.

Ett intensivt laxfiske under försommaren, när stora laxar vandrar till sina lekområden, kan leda till att laxar med anlag att växa sig stora blir mer sällsynta och att laxarna som leker blir allt yngre och mindre i storlek. Det visar en ny studie där arvsmassa från tusentals vildlaxar kartlagts.

En kartläggning av Östersjölaxens arvsmassa visar att laxar som vandrar mot sina lekområden under försommaren skiljer sig genetiskt från de laxar som inleder sin vandring senare på säsongen. Yngre och mindre laxar tenderar vandra senare på sommaren, medan de större och äldre laxarna, varav en del bär på det så kallade ”storlax-anlaget”, ofta vandrar redan under sen vår och tidigt på sommaren.

– Att stora laxar kommer tillbaka tidigt till älven är känt, men med den här studien visar vi att de stora fiskarna skiljer sig från de mindre genetiskt. Det innebär att vi riskerar att påverka kommande laxgenerationer beroende på när vi fiskar, säger Lo Persson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Laxfjäll ger svar på omstridda frågor

I studien analyserades fiskfjällsprover från tusentals vildlaxar som fiskades i Torneälven, Kalixälven och längs Bottenvikens kust mellan åren 1928 och 2020. Forskarna fann att laxar med ”storlax-anlaget” oftare dök upp i fångsten under försommaren än senare under fiskesäsongen.

– Upptäckten tyder på att om fisket koncentreras till en viss tidpunkt, kan det medföra evolutionära förändringar i laxens könsmognad och därmed påverka storleken på de laxar som vandrar till älven och blir tillgängliga för fiske, säger forskare Antti Miettinen vid Helsingfors universitet som lett studien.

Östersjöns största laxbestånd leker i Torneälvens och Kalixälvens vidsträckta älvsystem. Fjällen som analyserades i studien kom både från fångst med laxryssjor i Bottenviken och från spöfiske i Torneälven. I båda fallen bestod fångsten under försommaren i högre utsträckning av laxar som leker i övre delarna av Torne-, och Kalixälven, jämfört med fångsten från slutet av sommaren.

Forskarnas förhoppning är att studien kan bidra med kunskap som kan bidra till en god fiskeförvaltning.

 

Vetenskaplig artikel

Miettinen, A., Romakkaniemi, A., Dannewitz, J., Pakarinen, T., Palm, S., Persson, L., Östergren, J., Primmer, C. R., & Pritchard, V. L. (2024). Temporal allele frequency changes in large-effect loci reveal potential fishing impacts on salmon life-history diversity. Evolutionary Applications, 17, e13690. https://doi.org/10.1111/eva.13690

 

Porträttbild av Lo Persson.

Lo Persson.
(Klicka för högupplöst bild)

Fakta:

Studien genomfördes vid Helsingfors universitetFinlands NaturresursinstitutSveriges lantbruksuniversitet och University of the Highlands and Islands i Skottland.

I studien isolerade forskarna DNA från laxfjäll. Laxfjällen kommer från provarkiven vid Finlands Naturresursinstitut och Svenska lantbruksuniversitetet. De undersökta fjällen kom från lax som fiskades mellan åren 1928 och 2020 i Torneälven, Kalixälven och längs Bottenvikens kust. 

Undersökningen finansierades av Finlands jord- och skogsbruksministerium, med medel från fiskevårdsavgifter, av Finlands Naturresursinstitut, med intäkter från fisketillstånd för Torneälven, av Alfred Kordelins stiftelse, Kuopion Luonnon Ystäväin Yhdistys (Betty Väänänens fond), Raija och Ossi Tuuliainens fond, Societas pro Fauna et Flora Fennica, Naturskyddsstiftelsen i Finland (Östersjöfonden), Suomalainen Tiedeakatemia, Helsingfors universitet, Havs- och vattenmyndigheten i Sverige, Vetenskapsrådet i Sverige (Formas), Kempestiftelserna och Europeiska unionen.