Nyhet

Nu har ”Junseleälgarna” kalvat

Publicerad: 20 juni 2024
Lövskog med en älg och älgkalv.

Minst 17 kalvar har fötts av älgkorna som ingår i SLU:s forskning i Junseleområdet. Minst tre har tagits av björn. Förutom kalvkollar rapporterar vår forskningsingenjör Fredrik Stenbacka om en fullvuxen älgtjur som tagits av björn och en älgko som varit med i en trafikolycka – både föraren och älgen klarade sig!

Vi kallar dem Junseleälgarna, men just nu är få av dem kvar i området. En är halvvägs till Borgafjäll, medan en annan dragit söderut. För att göra en kalvkoll krävs därför en hel del bilkörning, ofta in på skogsvägar som smalnar av till ännu smalare traktorvägar tills du till slut får ställa bilen och smyga de sista kilometrarna i tät contortaskog, över kärr och myrar.

Förra året var det så torrt att forskningsingenjör Fredrik Stenbacka fick avbryta eftersom det är omöjligt att smyga sig på älgar när det låter som att du trampar på corn flakes varje gång du sätter ner foten. I år var de regnigt, och perfekta smygförutsättningar.

­13 älgkor som kalvat besöktes denna vår.

– Det var fina kalvar! Det var några fler tvillingkalvar än tidigare år vilket kan bero på säsongsvariation, men också att många av korna nu är i sina bästa år, säger Fredrik Stenbacka.

 

Karta som visar älgars positioner.

Här befinner sig älgkorna och deras kalvar som Fredrik besökt i dagarna. (Klicka för större bild.)
Karta: Lantmäteriet/WRAM

 

Fredrik Stenbacka följer de forskningsälgar som har GPS-halsband via datasystemet WRAM.

– Jag studerar älgkorna dagligen i WRAM under kalvningssäsongen, systemet är helt avgörande i mitt dagliga arbete och möjliggör att jag enkelt och snabbt kan se om eller när de kalvar. När en älgkos rörelsemönster ändras från normalt födosök till att börja röra sig in i mindre kluster vet han att det är värkarbetet som dragit igång.

Efter att älgkon kalvat besöker Fredrik kalvningsplatsen för att verifiera kalvningen och räkna antal kalvar, samt om kalvarna lever.

Minst tre av kalvarna har blivit tagna av björn. Även predation ser Fredrik på älgkons rörelsemönster. Han verifierar också predationsplatsen med hjälp av sin hund Bris, som brukar hitta även de minsta kalvrester.

– De tre älgkor som fått sina kalvar tagna av björn går alla utan kalv nu, det kan jag se på hur de rör sig. Men eftersom jag inte hann in och observera kalvningen just när den skett så vet vi inte om älgkorna födde en eller flera kalvar, säger Fredrik Stenbacka.

Älg i trafikolycka

En av älgkorna var med i en trafikolycka nyligen. Föraren, som klarade sig bra, hade sett att älgen hade ett halsband så Fredrik fick samtal från eftersöksjägare.

– Jag tittade vart hon hade tagit vägen och de spårade henne med hund men kom aldrig ikapp. Jag höll koll på hennes rörelser de kommande dagarna och såg att hon gått tillbaka till platsen innan olyckan, så jag förstod att kalven var kvar där, berättar Fredrik.

När han skulle besöka just den här älgkon var han extra försiktig. Han var orolig att hon var skadad och ville inte skrämma upp henne. Älgkon stod typiskt nog i ett ungbestånd av contorta.

– Det var bara 10 meters sikt i den täta skogen så jag var tvungen att komma nära för att se att hon mådde bra. Jag var inne på 20 meter, hörde både ko och kalv, men plötsligt fick jag vinden i nacken, då kände hon lukten av människa och stack iväg mot vägen. Jag sprang dit och kunde i alla fall observera hennes kalv som gick över. Kon verkar otroligt nog röra sig normalt för tillfället, men vi får hålla koll på henne, berättar Fredrik.

Älgtjur tagen av björn

Förutom kalvkollar så åkte Fredrik också ut för att ta reda på vad som hänt med älgtjur 9949. Tjurens halsband hade slutat sända, men när det sedan kickade igång i vintras såg Fredrik att tjuren inte rörde sig och förstod att den var död.

När han nu besökte platsen såg han att den stora tjuren blivit tagen av björn i höstas. Björkarna var uppfläkta efter älgens horn, på marken fanns björnbajs från både hösten och våren och det enda som fanns kvar av älgen var ben, hår och skinn.

–  Tjuren var förmodligen väldigt medtagen efter brunsten, jag kan se på hans rörelser att han varit ganska stilla då. En stor tjur ska normalt kunna hålla undan för en björn, speciellt på hösten då de mest äter bär. Men tjuren kanske var skadad efter strid och när de stötte ihop såg björnen sin chans, säger Fredrik.

 

Öppen plats i skogen med päls och älghorn på marken, skador på björkar.

Platsen där älgtjuren tagits av björn. En rejäl kamp har utspelat sig här.
Foto: Fredrik Stenbacka, SLU

 

Några av halsbandsälgarna har vi tappat kontakten med, om dessa fått kalvar vet vi därför inte. Och två av älgkorna, nummer 9954 och 9956, som kalvade förra året fick inga kalvar i år.

Varför inte?

– Det får du fråga dem, skrattar Fredrik. Men födde de upp tvillingkalv ifjol, vilket tar energi, så kan de ibland stå över ett år.

Fakta:

Årets kalvkoll har deltagare i Facebookgruppen Vi som gillar den stora älgvandringen på SVT! varit med och finansierat. Läs mer om deras engagemang här.

Nedan kan du se kalvningsdatum för älgkorna i Junseleområdet.

När det står "1 eller fler" så har Fredrik inte kunnat fastställa antalet kalvar genom observation.

Korna har kalvat mellan den 15 och 29 maj, medelkalvningsdatum för området är 22 maj, vilket är lite tidigare än ifjol då det var 25 maj.

 

Älgko

Kalvningsdatum

Antal kalvar

Predation

JE F 4984

15 maj

1 eller fler

Predation 28/5, 1 kalv björnslagen

JE F 4427

17 maj

1 kalv

 

JE F 4428

19 maj

1 eller fler

 

JE F 4430

21 maj

1 eller fler

Predation 31/5

JE F 4971

21 maj

1 kalv

 

JE F 4974 Alice

21 maj

1 eller fler

Predation 11/6

JE F 4386

22 maj

2 kalvar

 

JE F 4986

23 maj

1 kalv

 

JE F 4419

24 maj

1 kalv

 

JE F 4385

24 maj

2 kalvar

 

JE F 4387

25 maj

2 kalvar

 

JE F 9952

28 maj

2 kalvar

 

JE F 9936 (4968)

29 maj

1 kalv