SLU-nyhet

Robust livsmedelsförsörjning diskuterades på Stenhammardagen

Publicerad: 24 juni 2024
Foto på Kung Carl XVI Gustaf och landsbygdsminister Peter Kullgren.

Stenhammardagen genomfördes nyligen på det gods som kungen arrenderar utanför Flen i Sörmland. Dagen arrangeras av SLU och Stenhammars godsförvaltning inom ett samarbete som syftar till att ta fram och sprida kunskap för utveckling av betesbaserad köttproduktion. Årets tema var beredskap och robust livsmedelsförsörjning.

De drygt hundrafemtio inbjudna gästerna hälsades välkomna av Kung Carl XVI Gustaf, driftledare Per Rudengren från Stenhammars gods och SLU:s rektor Maria Knutson Wedel. Kungen reflekterade bland annat över det faktum att varannan tugga som vi sätter i oss i Sverige är importerad, och vad det är vi är självförsörjande på, såsom spannmål och morötter. Han tackade också SLU för planeringen av dagens program och för ett gott samarbete. Per Rudengren berättade om godsförvaltningen, med marker som inte är idealiska för spannmålsodling men jättebra för vall. Han berättade också att godset har en strategi att överlagra foder för att kunna föda besättningen bättre under dåliga år. Maria Knutson Wedel menade att bilden av jordbruk i samhället borde vara ljusare – att det är konstigt att inte tänka på jordbruk när man äter god mat.

Efter dessa välkomsthälsningar berättade landsbygdsminister Peter Kullgren om hur regeringen arbetar för att stärka både konkurrenskraft och livsmedelsberedskap. Han betonade att Sverige behöver en lantbrukarkår som producerar idag, att lantbrukare inte går att lagerhålla.

Hur kan och bör vi agera för att vara mer förberedda på olika kriser i livsmedelsförsörjningen?

Anna Nordström och Lena Lind berättade därefter om aktuella slutsatser från arbete med att utveckla Sveriges livsmedelsberedskap vid Jordbruksverket respektive Livsmedelsverket, som ansvarar för olika led i livsmedelskedjan. Se rapporten Åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan.

Målet med Sveriges livsmedelsberedskap ska enligt deras förslag vara ”att säkerställa att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel vid en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i livsmedelsförsörjningen”. De betonade att det inte handlar om vilka livsmedels om ska finnas, utan att det finns tillräckligt. När det gäller lager, sa de att sådana kan behövas under en omställningsperiod, men att näringslivet måste ha förutsättningar att producera även i krig. Brist på el och drivmedel lyftes som en särskild sårbarhet, liksom insatsmedel. På animaliesidan lyftes grovfoderbaserad produktion som mest robust.

Se även:

Så gör Finland

Näst på tur var Markus Lassheikki, beredskapschef på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK) i Finland. Han berättade om försörjningsberedskapsorganisationen i Finland och hur man arbetar med robust livsmedelsberedskap. Som jämförelse är 80 procent av de livsmedel som säljs i Finland inhemska, och det finns fortfarande lagstadgade lager av spannmål, fossila importerade bränslen och läkemedel.

Importen ger inte hela bilden

Per-Anders Hansson, professor vid SLU, fortsatte med att poängtera att självförsörjning och importberoende är lite knepiga begrepp. Ungefär hälften av de livsmedel som säljs i Sverige är förvisso importerade, men under ett normalår har vi betydande överskott på spannmål. Hans slutsats var att vi i en kris skulle behöva ställa om till en ganska ”enformig och tråkig kost”, men att vi inte skulle svälta – förutsatt att vi på något sätt kan försörja jordbruket med drivmedel och växtnäring. Han menade också att en hundraprocentig självförsörjning sällan är ett bra mål, då Sverige nästan oavsett vad som sker kommer att ha ett utbyte med omvärlden, åtminstone inom Norden. Han avslutade med att ge exempel på att hållbarhet och beredskap kan gå hand i hand – att åtgärder som leder till mer hållbara matsystem ur ett miljö- och klimatperspektiv ofta även bidrar till bättre beredskap.

Nygamla frågor

Förmiddagen avslutades med ett pass där Camilla Eriksson (FOI) och Jakob Tufvesson (Hargs bruk) kommenterade vad som hade tagits upp. Camilla var 2018 anställd vid SLU och ansvarade då för ett forskningsprojekt som utmynnade i rapporten Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. På frågan om vad som har förändrats sedan dess sa hon att hotbilden är annorlunda idag, och att vi kanske inte har lika mycket tid på oss som hon trodde 2018. Hon berättade att hon har studerat svensk beredskap i arkiv och sa att det mesta av det som diskuteras idag även hanterades på 1980-talet, och att den svenska beredskapen då påminde väldigt mycket om den finska. Hon sa också att det definitivt finns lärdomar att dra från dagens Ukraina, bland annat när det gäller hur olika typer av företag drabbas av angrepp på civil infrastruktur. Camilla Eriksson sa vidare att alla lantbrukare är sårbara när det gäller el och drivmedel, men särskilt djurproducenter, vilket Jakob Tuvesson höll med om.

Djuruppfödning på naturbeten

Dagen avslutades med ämnen med en mer direkt koppling till möjligheten att öka uppfödning av djur på naturbeten.

Sanna Soleskog (Boehringer Ingelheim) och Anett Seeman (Gård & Djurhälsan) påpekade hur viktigt det är ha rätt djur på rätt bete; hur man kan fördela kor, kvigor, tjurar och stutar på olika bördiga marker under olika delar av betessäsongen, och vad rasen betyder. Ett varningens finger höjdes för ökande problem med fästingar och sjukdomar.

Tommy Lennartsson (SLU) och Anna Jamieson (Föreningen naturbeteskött i Sverige) pratade om restaurerad naturbetesmark som resurs för matproduktion, livsmedelsberedskap och biologisk mångfald. Ett budskap var att det tar tid att få igång gräsproduktionen när man återställer f.d. naturbeten där det har planterats skog, och att det därför behövs ett nationellt restaureringsstöd. Tommy berättade också om olika nationella och internationella ramverk där restaurering av naturbetesmark ingår, och om ett projekt i Roslagen där 3000 hektar hagmarker och skogsbeten har restaurerats under en tjugoårsperiod.

Lotten Wahlund och Frida Petters (RISE) och Helena Elofsson (Jordbruksverket) avslutade dagen med en lägesrapport om ”virtuella stängsel”. Det handlar om ny teknik som gör det möjligt att snabbt ringa in ett område där djuren får beta på en digital karta, och samtidigt ha halsband på djuren som avger ljud och elstötar som varning när de kommer för nära gränsen. Virtuella stängsel gör det möjligt att snabbt ”hängna in” nya betesmarker under torrsomrar, eller där det är dyrt och besvärligt att sätta upp riktiga stängsel. Tekniken är inte tillåten i Sverige men RISE har tillstånd att testa den i forskning: resultaten är lovande och djuren lär sig oftast snabbt hur det fungerar. För att få undantag från regeln om förbudet mot att styra djur med el krävs dock ytterligare studier.

Mer om virtuella stängsel för betesdjur (RISE)

Foto på SLU:s rektor Maria Knutson Wedel i samspråk med Kung Carl XVI Gustaf och landsbygdsminister Peter Kullgren

SLU:s rektor Maria Knutson Wedel i samspråk med Kung Carl XVI Gustaf och landsbygdsminister Peter Kullgren. Foto: David Stephansson

Foto på halsband för nötkreatur i ett virtuellt stängselsystemFrida Petters, Lotten Wahlund och Helena Elofsson berättade om försök med virtuella stängsel. På bilden förevisas två modeller av halsband för nötkreatur. Foto: David Stephansson

Fakta:

Om Stenhammardagen

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stenhammars godsförvaltning inledde våren 2006 ett samarbete i syfte att generera kunskap för utveckling av den betesbaserade köttproduktionen till gagn för såväl produktionsgrenen mer generellt som för driften på Stenhammar. Samarbetet rör såväl forsknings- som utbildningsinsatser.

SLU:s kontaktperson för Stenhammardagen

Margareta Emanuelson, forskare 
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU
018-67 16 49, 070-335 74 70, margareta.emanuelson@slu.se


Kontaktinformation