SLU-nyhet

Vandra på semestern? Akta dig för skelettskogen...

Publicerad: 25 juni 2024
En SLU medarbetare sätter upp en insektsfälla i en skelettskog i Småland.

Den som ger sig ut i skogen kan råka på områden med döda granar. Fenomenet kallas ibland för skelettskog. Det är följden av angrepp från granbarkborren och sommarvandraren gör bäst i att inte ta stigen genom grankyrkogården.

Det började den heta sommaren 2018. Granbarkborren svärmade som aldrig förr och gav sig på granar framför allt i södra Sverige. Det blev det värsta utbrottet i svensk historia.

Insekterna drog från träd till träd. Kvar blev skelettskogarna. Där granarna står utan barr och med barken lossnar i stora sjok. 

- Det är speciella platser. Överallt är det brutna träd, det kan nästan vara svårt att ta sig fram över alla stockar. Det är mer öppet där än i resten av skogen och det kommer in mer ljus, säger Elodie Le Souchu.

Hon är postdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och forskar på skelettskog.

- Ibland är det bara ett tiotal träd, men det finns skelettskogar med över 300 döda granar! säger Elodie Le Souchu.

Risk för ras

I skelettskogarna har barren fallit till marken, barken flagnat och inte sällan är topparna avbrutna. Ofta ser alla träden hårt åtgångna ut och det gör det svårt att veta vilka som riskerar att falla.

- Undvik att gå genom skelettskogen och särskilt när det blåser. Vissa granar faller efter något år medan andra kan står kvar i decennier. Därför besöker vi aldrig skelettskogar ensamma, berättar Thomas Ranius som är professor i naturvårdsbiologi vid SLU.

Han fascineras av skelettskogarna eftersom det är så lite vi vet om dem. Innan 2018 så var det inte alls lika stora problem granbarkborre som nu och därmed var det sällsynt med stora ytor av döda granar.

- Stora mängder skelettskogar är en konsekvens av att klimatet blir varmare. Risken är därför stor att de kommer att breda ut sig i framtiden. Samtidigt är mycket okänt om skelettskogar. Ingen har tidigare undersökt hur de påverkar djur- och växtliv i Nordeuropa, säger Thomas Ranius.

Många arter behöver död ved för sin överlevnad, men i produktionsskogar är det generellt en bristvara. Kanske kan skelettskogarna fyll en funktion här och bidra till biologisk mångfald? Det är något som Elodie Le Souchu håller på att ta reda på.

I skelettskogar i Östergötland och Småland har hon placerat ut insektsfällor för att se vilka arter som finns där.

- Det kan vara så att skelettskogarna bidrar till en mosaik av miljöer i naturen som gynnar svampar och djur som annars har svårt att klara sig i produktionsskogar där det generellt finns för lite död ved, säger Elodie Le Souchu.

För att minska riskerna med fallande träd så gör hon sina fältstudier i skelettskogarna tillsammans med en fältassistent.

- Om det blåser mycket eller om det ligger snö på träden så går vi inte dit, säger Elodie Le Souchu.

Fakta:

Så fungerar insektsfällan:

Fällan sveps runt trädet så att när insekterna kommer ut ur stammen har de ingenstans att ta vägen. De söker sig då mot den enda ljuskällan som är en flaska. Insekter faller ner i flaskan, där det finns en vätska som dödar och bevara deras kvarlevor.