Vatten i matlandskapet – vad ska göras och vem ska betala?

Hur vädret blir sommar för sommar kan vi aldrig veta. Men vi vet att vädret blir alltmer extremt och oförutsägbart. Och sett över tid ställer långa heta torrperioder och extrema skyfall och blöta förhållanden till ungefär lika stora skador på skördarna.

– Jämfört med resten av världen har vi goda förutsättningar för bra lantbruksproduktion, med tempererat klimat och bra jordar. Men bara mellan tre och fem procent av vår odlingsareal har infrastruktur på plats för bevattning, och omkring hälften är dränerad, trots att regn i lagom mängder är en så tydlig grundförutsättning för odling av både mat till oss och foder till djuren. Och våra förutsättningar att odla ändras förstås när klimatet gör det, säger Jennie Barron.

Sverige importerar mycket mat, såsom grönsaker, frukt och även foder från länder där infrastruktur för bevattning visserligen finns på plats, men där vattenbrist är ett växande problem. I Sverige är läget det omvända; vi har gott om vatten, men har hittills inte satsat storskaligt på att buffra för ett förändrat klimat. Vi har inte behövt koppla vatten till vår matproduktion.

– Historiskt har vi i stort sett kunnat förlita oss på regnet. Sveriges jordbruk står för bara tre procent av vårt vattenuttag från yt- och grundvatten. Men nu ändrar regnen mönster och fördelning över säsongen, vilket gör oss väldigt sårbara, konstaterar Jennie Barron.

Hon ser att Sverige behöver investera stort, både ekonomiskt och kunskapsmässigt, för att bemästra utmaningarna med för mycket eller för lite vatten i markerna. Sommaren 2018 visade hur illa det kan gå – omkring 50 % av skördarna gick förlorade.

– Sedan dess har det blivit möjligt att få bidrag för att bygga bevattningsdammar. Men det handlar om mycket små bidrag till mycket stora investeringar, som ofta går utöver vad enskilda företagare kan bekosta. Samtidigt finns det också många begränsande regler, både för hur man får lagra och hur man får avleda vatten i jordbrukslandskapet.

Många behöver lära av varandra

Många länder är nu i precis samma läge som Sverige. Utmaningarna handlar om att så långt som det är möjligt klimatsäkra jordbruket framåt, och att som en del av det ta vara på vattenresurserna på hållbara och multifunktionella sätt. Hur mycket vi i Sverige framöver vill kunna förlita oss på inhemsk livsmedelsproduktion kan det finnas olika uppfattningar om. Men Jennie Barron menar att vi behöver en nationell strategi för vattenresurser där även lantbrukets vatten tas tillvara, på liknande sätt som det finns en nationell strategi för dricksvatten som livsmedel.

– Att bättre kunna hantera både för lite och för mycket vatten på jordbruksmarkerna är en helt nödvändig klimatanpassning om vi vill ha matsäkerhet i landet.

Hör Jennie Barron diskutera vatten i matlandskapet, som en av deltagarna i panelen vid SLU Future Foods evenemang den 28 juni (länk till Almedalen Play)

SLU i Almedalen 2024

Fredag den 28 juni arrangerar SLU Future Food tillsammans med forskningsgprogrammet Mistra Food Futures en förmiddag i Almedalen om hållbar beredskap. Hur hittar vi lösningar på livsmedelssystemets två tuffa utmaningar – en ökad hållbarhet och en förbättrad beredskap? Välkommen att vara med på Hästgatan 12 i Visby, eller ta del av sändningarna live eller i efterhand. 

Hela programmet hittar du här