Livsmedelsberedskap och hållbarhet i fokus för SLU i Almedalen

Livsmedelssystemet står inför dubbla utmaningar – hållbarhetsomställning och omställning till förbättrad livsmedelsberedskap. Med rätt strategier så kan dessa båda omställningar gå hand i hand och skapa hållbar livsmedelsberedskap. Det var budskapet som SLU Future Food och Mistra Food Futures ville förmedla under förmiddagen i Almedalen.

– Forskning visar att det är möjligt att göra förändringar som samtidigt skapar både ett robust och hållbart livsmedelssystem, säger Helena Hansson, professor i lantbrukets ekonomi vid SLU och programchef för Mistra Food Futures.

Livsmedelsberedskap står högt på agendan

Visby visade sig från sin allra somrigaste sida under hela årets Almedalsvecka, även denna morgon på Almedalsveckans sista dag. På en innergård på Hästgatan 12, i ett stort tält och vid ståbord under ett valnötsträd, bjöd SLU Future Food och Mistra Food Futures in till tre programpunkter: En inledande diskussionsfrukost, följt av två olika panelsamtal. Panelsamtalen direktsändes också via Almedalen Play.

SLU:s rektor Maria Knutsson Wedel inledde och hälsade alla välkomna till vart och en av de tre programpunkterna, och deltog också i ett av panelsamtalen.

Engagemanget hos både besökarna, diskussionsledarna och paneldeltagarna gick inte att ta miste på. Annsofie Wahlström är programchef för SLU Future Food:

– Vilken viktig förmiddag vi haft, jag är enorm tacksam till alla deltagarna både på och utanför scen. SLU har verkligen en samlande funktion för hållbar livsmedelsberedskap, det kan vi se bara utifrån denna förmiddag.

– SLU Future Food tog första gången upp hållbar livsmedelsberedskap redan 2018 genom en ny rapport och ett seminarium i Almedalen. Då såg världen annorlunda ut, men sex år senare så jobbar vi vidare med samma vision om att hållbar matproduktion också ger god livsmedelberedskap.

Livsmedelsberedskap har hamnat högt på agendan de senaste åren och aktualiserades ytterligare i början på året då betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2023:8) presenterades. I sitt remissvar föreslår SLU att en samlad funktion för livsmedelsberedskap inom primärproduktionen, inklusive företagandet, inrättas vid SLU som stöd till Livsmedelsverkets uppdrag att leda arbetet med att samordna åtgärder.

Diskussionsfrukost

Morgonen inleddes med en diskussionsfrukost på temat Livsmedelsberedskap som håller. Vid sex olika bord fanns forskare och diskussionsledare och besökarna kunde stanna vid ett bord eller cirkulera runt och ta del av olika diskussioner om ämnen som forskning och hållbarhet, konkurrenskraftiga företag inom planetens gränser, kan vi bli självförsörjande med livsmedel i Sverige?, hållbar och hälsosam livsmedelsproduktion med one health, vatten i en extrem framtid och biogasens roll för ett hållbart livsmedelssystem. Bland diskussionsledarna fanns såväl forskare från SLU som samarbetspartners från Linköpings universitet, RISE, Axfood och LRF.

Trots den tidiga starten på Almedalsveckans sista dag var det fullt runt diskussionsborden, engagemanget var stort och frukosten med lokalproducerade råvaror gick åt till sista smula. Förutom kaffe och te fanns också möjlighet att smaka på cikoria-kaffe, som fick symbolisera livsmedelsberedskap för både dåtida ransonering och framtida alternativ.

Behöver vi beredskapslager?

Behöver vi beredskapslager om vi har hållbara matsystem? Det var rubriken för morgonens andra programpunkt, ett panelsamtal med Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid SLU och programchef vid Mistra Food Futures, Kristina Jansson, tidigare utredningssekreterare för betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid, Mikael Oscarsson, riksdagsledamot (KD), Patrik Strömer, näringspolitisk expert vid Livsmedelsföretagen och Maria Knutson Wedel, rektor vid SLU.

Helena Hansson summerade sina intryck från panelsamtalet:

– Hållbarhet och beredskap kan gå hand i hand och det tycker jag också att mycket av forskningen från Mistra Food Futures visar. Och som svar på frågan om vi behöver beredskapslager ifall vi har hållbara livsmedelssystem: Ja, vi behöver beredskapslager, åtminstone för att kunna ställa om på kort sikt. Om vi råkar ut för en kris behöver vi lagren för att kunna hantera den omedelbara situation som uppstår, men om vi sedan också har resilienta och hållbara livsmedelssystem så kan vi anpassa systemen över tid, så att när beredskapslagren tar slut kan vi fortfarande producera och se till att det finns livsmedel tillgängliga för befolkningen.

Torka och översvämningar

Förmiddagens andra panelsamtal kretsade kring en annan beredskapsutmaning, extremväder: Vatten i matlandskapet – hur hanterar vi det, och vem ska betala?

Sommaren 2023 drabbades Heby kommun av först en långvarig torka och senare samma odlingssäsong av stora översvämningar. Lars Ekblad, landsbygdsstrateg i Heby kommun och Tomas Olsson, ordförande för LRF Mälardalen, inledde seminariet med att berätta om sina erfarenheter från utmaningarna i Heby kommun 2023. Med de dramatiska bilderna som introduktion fortsatte en paneldiskussion med även Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU, Christina Huhtasaari, konsult i växtodlingsagronomi, Sarah Säll, forskare i hållbar livsmedelskonsumtion och ekonomiska styrmedel vid SLU och Johanna Hornberger, riksdagsledamot (M).
 
– Det behövs nya kunskaper för mark- och vattenhantering. Vattnet beter sig inte längre som det historiskt har gjort i våra landskap, utan vi behöver ny och mer kunskap om vatten beter sig i extrema situationer, sa Jennie Barron, som också efterlyste en nationell strategi för att hantera vatten i jordbrukslandskapet.

Programmet och inspelningar

Hela programmet med relaterat material finns på www.slu.se/almedalen2024. De båda panelsamtalen kan ses i efterhand på YouTube-kanalen för SLU Future Food:

Behöver vi beredskapslager om vi har hållbara matsystem? 

Vatten i matlandskapet – vad ska göras och vem ska betala?