Ett team av unga forskare från institutionen för växtproduktionsekologi på SLU har fått finansiering från Ekhagastiftelsen för att undersöka de ekologiska och näringsmässiga fördelarna med att öka den genetiska mångfalden inom odlingssystemen.
I ett tvåårigt fältexperiment på två platser i Sverige utvärderar forskarna de ekologiska och agronomiska fördelarna med moderna vetesorter och traditionella lantsorter. De testar sorterna i monokulturer, i blandningar och i samodling med åkerbönor, ur ett holistiskt perspektiv. Projektet heter DIVERSOW.
På varje odlingslott mäter de mängden ogräs och skadedjur, motståndskraft mot svampsjukdomar och hur naturliga fiender till skadedjur gynnas. De mäter också växtnäringstillgången, och grödans fysiologi och avkastning. Visionen är att ökad genetisk mångfald ska bidra till ett odlingssystem som är mer uthålligt för de olika utmaningarna som ett jordbruk med låga insatsmedel för med sig, och göra det möjligt för grödorna att växa bättre än de gör i monokulturer som är typiska för det moderna jordbruket.
Tidigare forskning har visat att vissa traditionella svenska lantsorter av vete har näringsmässiga fördelar, särskilt när det gäller mikronäringsämnen, samtidigt som de växer bra och anpassar sig till stressiga förhållanden, till exempel ökad torka.
"Dessa egenskaper värderas högt av vissa lantbrukare i Sverige, som talar passionerat om fördelarna med lantsorter jämfört med de moderna sorter som länge har varit föremål för urval inom växtförädlingen med fokus på hög avkastning under optimala förhållanden", säger Darwin Thomas Hickman, en av de fem forskarna som engagerat sig i projektet.
Det unga teamet av forskare tror att projektet kommer att bli en lärorik erfarenhet.
”Vi är en ovanlig projektgrupp eftersom vi alla är forskare i början av karriären. Vi har sammanstrålat kring detta eftersom vi alla har expertis inom specifika aspekter på det här området”, säger Darwin Hickman.
”Det är uppmuntrande att det finns finansieringskällor för arbeten som detta. Det ger oss värdefulla möjligheter att lära oss saker, arbeta tillsammans och stödja varandra i att driva projekt.”
James Ajal som också är medlem i projektgruppen håller med.
”En styrka med DIVERSOW är att vi fem kan tackla de olika aspekterna av vårt forskningsfält tillsammans, genom att titta på både ovan- och underjordiska faktorer i våra fältexperiment”, säger han.
Fem unga forskare på institutionen för växtproduktionsekologi startade projektet DIVERSOW. Foto: Lisa Beste
1/1