Skogsforskare från sex kontinenter bjöds på ett koncentrat av svensk skogsforskning vid IUFRO:s exkursion till Krusenberg.
Onsdagen den 26 juni var avsatt för ”in-congress excursions” under den stora IUFRO World Congress, som hölls under en vecka i Stockholm. Kongressen genomförs vart femte år och 2024 var första gången sedan 1995 som arrangemanget var på plats i Europa.
Kongressen samlade 4200 delegater, och nästan alla tog del i någon av de 15 exkursioner som genomfördes på rimliga avstånd från Stockholm. En av dessa ordnades av FRAS-programmet på SLU:s ägor vid Krusenberg söder om Uppsala dit fem bussar med cirka 150 deltagare hade anslutit.
Temat för exkursionen var ”Joint efforts to take forest management into the future”. Syftet var att visa upp hur samverkan mellan forskningsorganisationer och skogssektorn tillsammans jobbar för att hitta lösningar på framtidens utmaningar. På sex stationer i skogen fick deltagarna möta representanter från SLU, Linnéuniversitetet, Skogforsk, Skogsstyrelsen, Svenska kyrkan, Holmen, Södra och Sveaskog, som alla höll en kort presentation och svarade på frågor.
Alla pratar blandskog, men hur jobbar man i praktiken? Rebecka McCarthy Tune från Sveaskog pekade på riskerna med att bara ha ett trädslag och hur man jobbar för att entreprenörerna ska lära sig att både föryngra och sköta skog så att skogen blir mer blandad. Fler trädslag innebär också utmaningar. Viltbete försvårar för löv och tall. Fler trädslag innebär fler sortiment, vilket blir en logistisk utmaning för särskilt de små markägarna. Och entreprenörerna som måste lära sig att tänka fler trädslag både vid plantering, röjning och gallring.
Blandskogsforskning pågår både på SLU och Skogforsk. Nils Fahlvik och Alfred Deutgen presenterade sina projekt.
Holmen är Sveriges fjärde största markägare med 1 miljon hektar produktiv skogsmark. För 20 år sedan antogs en plan att öka tillväxten med 1,5 miljoner m3 per år. Olov Norgren visade att man nästan kommit i mål med hjälp av skogsträdsförädling, svagare gallringar, gödsling och trädslagsbyte. Däremot är viltfrågan inte löst.
Mikolaj Lula visade hur tallens produktion ofta överstiger granens på medelgoda marker. Thomas Kraft berättade om förädlingens framsteg, där den planerade fjärde omgångens fröodlingar kan ge träd med 35 % genetisk vinst.
Vilken skog vill människor ha? Anders Lindhagen från SLU har studerat vilka faktorer som påverkar människans upplevelser av skog. Stora träd, gamla träd, framkomlighet genom stigar och skogens omgivning är viktiga faktorer. Svenska kyrkan är en stor markägare med många skogar i tätortsnära miljöer. Sofia Bäcklund berättade om hur kyrkan anpassar sitt skogsbruk för att möta människors önskemål. På denna station berättade också Delphine Lariviere om hur kvarlämnade träd kan bidra till att mykorrhizasvamparna kan överleva en avverkning.
I gassande sol i kanten på ett hygge gav Karin Hjelm en bild av hur föryngringsmetodiken har förändrats under 100 år. Utmaningarna som är ständigt aktuella är snytbagge, viltbete, frost och vegetationstryck. Henrik Holmberg visade hur Södra jobbat fram gnagskydd mot snytbagge, och hur man jobbar med markberedning och rätt planta på rätt plats. Edzus Romans berättade om sin forskning om bland annat markberedningens långsiktiga effekter.
Johan Fransson och Liselotte Nilsson lyfte fram hur digitaliseringen revolutionerat skogsbruket. Forskning vid Linnéuniversitetet, Skogforsk och SLU har tillsammans med Skogsstyrelsens och Lantmäteriets heltäckande inventeringar gett oss möjligheter att mäta och planera på detaljnivå.
Rotröta, granbarkborre och älgskador är bara några av problemen för skogen. Johanna Witzell, Märtha Wallgren och Frida Carlstedt berättade om utmaningarna idag och i ett framtida förändrat klimat, där vi kan förvänta oss nya skadegörare.
Trots nästa 30 graders temperatur och sol var exkursionsdeltagarna aktiva och bidrog till mycket diskussioner. Nyfikenheten var stor på den svenska skogsskötseln och hur olika parter samverkar för att lösa problemen. Några röster:
- Den svenska skogen skiljer sig från Kenya, där vi oftast etablerar monokulturer. (Leila Ndalilo, Kenya)
- Intressant var att se hur forskning och skogsskötsel nu anpassas till att ta hänsyn till fler värden i skogen än bara virkesproduktion (Peter Kanowski, Australien)
- Jag tar med mig hur man jobbar med balansen mellan skogsproduktion och hänsyn (Patricia Raymond, Quebec)
Och slutligen en av arrangörerna, Karin Hjelm från SLU och FRAS:
- Ett stort tack till alla för så många intressanta frågor och så mycket goda diskussioner.
Föryngringens utmaningar var temat för en av stationerna. Här med Edzus Romans, Karin Hjelm och Henrik Holmberg.
1/5
Olov Norgren visade hur Holmens satsning på tillväxthöjande åtgärder har slagit in. Fortfarande är viltfrågan olöst. Foto: Mats Hannerz.
2/5
På stationen om skogens mångbruk berättade Delphine Lariviere om sina studier om mykorrhizasvamparna och hur de påverkas av avverkning. Foto: Mats Hannerz.
3/5
Drönare och satelliter ger oss alltmer detaljerad och aktuell information om skogen. Här demonstrerar Johan Fransson, assisterad av Annette Eilert och Basam Dahy.
4/5
Johanna Witzell gav en röst åt de minsta skadegörarna, svamparna. Foto: Mats Hannerz.
5/5