Innovativ metod för storskalig kartläggning och övervakning av skog

Fjärranalys är en vanlig metod för att övervaka och upptäcka granbarkborreangrepp i skog, men har oftast använts på mindre områden som ett bestånd, eller ett på annat sätt begränsat område. Metoden har visat sig ge resultat med hög noggrannhet, vilket motiverat forskare att utveckla metoden för användning i stor skala.                       

‒ Vi har använt oss av satellitbilder som är multispektrala, det vill säga bilder som innehåller fler kanaler och information än vad det mänskliga ögat kan uppfatta. Bilderna har haft en upplösning på 10-20 meter, vilket ger bra information om olika trädgrupper. Metoden har en bra förmåga att effektivt identifiera förändringar i trädens vatten och klorofyll nivåer, vilket ofta påverkas av både granbarkborreangrepp och torka, säger Henrik Persson forskare vid institutionen för skoglig resurshållning.

För att bekräfta uppgifterna av kartläggningen har forskare tagit hjälp av referensträd och tillgänglig information om de olika skogarna och bestånden. 

Storskalig kartläggning som verktyg

En storskalig kartläggning kan vara ett bra hjälpmedel för att övervaka skogens hälsa på regional och nationell nivå, kanske till och med globalt. Vilket också möjliggör bättre information för välgrundade beslut inom skogsskötseln.

‒ Vi har sett att metoden är effektiv för att kartlägga störningar så som granbarkborreangrepp och torka, men också för att identifiera områden där skogsbruksåtgärder gjorts eller områden för kalhyggen.

Automatiskt system för upptäckt av förändring

Ytterligare en lovande användning av denna metod är möjligheten att utveckla ett system för att automatiskt upptäcka förändringar i skog. Där kan potentiellt angripna områden flaggas och hjälpa skogsbruk att identifiera områden med behov av insatser.

Bilden (a) demonstrerar hur ∆DRS effektivt fångar (i rött) ett skogsområde som avverkats. Bilden bredvid (b) illustrerar samma område med ett ortofoto från Lantmäteriet. Bild: Henrik Persson.