Landskapets värden kan tas tillvara i skogsbruksplanen

Idag sköts skog oftast bestånd för bestånd, efter målen i fastighetens skogsbruksplan. Varje bestånd får sin speciella skötsel som ska bidra med värden för fastigheten. Men skötseln tar inte hänsyn till skogslandskapet i stort, som riskerar att bli fragmentiserat.

– För att bevara och gynna sammanhängande ekosystem och biologisk mångfald så behöver vi jobba mot ett mer bredare landskapsperspektiv, detsamma gäller för sociala och kulturella värden, säger Anna Karlsson, doktorand inom projektet Co-creator på institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.

Hur zoom ut till landskapet?

Frågan är hur man kan zooma ut från bestånds- och den enskilda fastigheten och även gynna värden på landskapsnivå. En möjlighet kan vara att ta hänsyn till landskapets värden i skogsbruksplanen. Och att i planen föreslå åtgärder som kan gynna landskapet, till exempel genom att skapa korridorer där arter kan sprida sig.

Forskarna har tillsammans med planläggare på skogsägarföreningen Södra tagit fram den första prototypen till en skogsbruksplan som också har ett landskapsperspektiv. Detta hos skogsägaren Tomas Johansson, som har 95 hektar produktiv skogsmark i Åbogen utmed Helge å utanför Älmhult.

"Gynnar alla som bor här"

I grunden prioriterar Tomas Johansson virkesproduktion på fastigheten för att finansiera investeringar i byggnader och maskiner på gården. Men det står inte gran- och tallodlingar överallt.

– Jag vill ha en välskött fastighet som genererar pengar. Men här vid husen är det naturligt, för jag vill ju inte ha granskog här. Tycker jag att det är fint så gynnar det alla som bor här, säger han.

I ett stråk från bostadshuset ned mot ån längs betesmarkerna har Tomas Johansson röjt och gallrat så att där numera står glest med olika lövträd. Planläggaren Andreas Håkansson har valt att klassa området till NS eftersom det innehåller relativt höga naturvärden och blir en viktig del i en spridningskorridor sett ur ett landskapsperspektiv. Det har dessutom höga sociala värden.

Ingen förändring i praktiken

Landskapsperspektivet innebär ingen påtaglig förändring i praktiken i den nya gröna skogsbruksplanen från Södra. Målklassningarna för de olika bestånden skulle vara de samma även om planläggaren Andreas Håkansson skulle gjort en vanlig plan.

– Certifieringen fångar mycket av det som vi har gått igenom här. En del i bedömningen när man bestämmer naturvårdsområden är allt runt omkring. Även sociala värden är landskapsanpassning, och det är redan ett krav från certifieringen.

Landskapsanpassningen innebär i praktiken i det här fallet mer text, i fastighetskommentaren och särskilt i de gröna kommentarerna som finns till bestånd som ska skötas naturvårdsinriktat.

– Skillnaden är att jag har beskrivit hur jag har tänkt, sådant man har med sig i bakhuvudet annars, säger Andreas Håkansson.

Intresserade skogsägare sökes

För att utveckla den landskapsanpassade skogsbruksplanen framåt ska ytterligare några planer tas fram. Härnäst vill forskarna göra en plan hos en skogsägare som är intresserad av alternativa skogsbruksmetoder, och där projektets experter ska få större inflytande. Kanske kan resultatet bli en skogsbruksplan med olika scenarier med olika skötsel i den rena produktionsskogen.

– Skogsbruksplanen är ett av det viktigaste verktyget för att få in bättre integrera landskapsvärden i skogsbruket, säger Vilis Brukas som leder Co-creator.

– Med god vilja från planläggningsorganisationen, så går det bra att öka landskapsperspektivet i den skogliga planeringen, samtidigt som man också tar hänsyn till skogsägarens ambitionsnivå och önskemål.

Prenumerera på Sydsvensk skogvetenskaps nyhetsbrev! Klicka här.