Genom att bemöta vanliga missförstånd, öka kunskapen hos exempelvis mäklare om höga hus i trä och tillgängliga informationsplattformar om träkonstruktioner kan medborgare bli mer benägna att skaffa lägenheter i höghus i trä. Det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.
Idag står tillverkning av cement, stål och aluminium till byggbranschen för sex procent av människans koldioxidutsläpp. För att nå Parisavtalet behöver den siffran halveras till år 2030 och vara netto noll 2050. Teknologisk utveckling gör det möjligt att bygga höghus i trä. Det kan bidra både till mindre utsläpp av växthusgaser och öka användandet av förnybara resurser. Ett av de stora problemen med att bygga i trä är dock att det är så nytt och vill verkligen europeerna bo i trähus?
Tre rekommendationer till beslutsfattare
Forskarna från Sveriges lantbruksuniversitet, European Forest Institute, Helsingfors och Köpenhamns universitet tittade på attityder, samhällsnormer, om de upplever att det finns både tillgång till sådana hus och ekonomiska medel att bo i dem.
— Våra resultaten visar att alla dessa faktorer spelar in när det kommer till människors intention att bo i höghus av trä, säger Dohun Kim, doktorand som stått för analyserna.
Baserat på ovan faktorer har forskarna tagit fram fram tre specifika rekommendationer till beslutsfattare:
- Skapa informationskampanjer som bemöter vanliga missförstånd om höghus i trä. Särskilt viktig för att bemöta frågor som rör brandsäkerhet, strukturell och miljömässig hållbarhet. Mer kunskap i frågor som gör lägenhetsinnehavare osäkra kan leda till en förändrad inställning som i sin tur kan leda till att nästa lägenhet blir i trä.
- Skapa informationskampanjer som riktar sig specifikt till de som har mycket inflytande i frågan, som exempelvis mäklare, för att öka deras kunskap om trähus på marknaden och hur det kan diskuteras i ett positivt ljus med kunder. Det är särskilt viktigt för att ändra normer som talar emot höghus i trä.
- Skapa tillgängliga informationsplattformar för medborgare som är inriktade på träkonstruktioner. Ibland kan subjektiva uppfattningar hindra en beteendeförändring. Om en potentiell lägenhetsinnehavare uppfattat trähus som väldigt dyra så kommer den inte att se det som ett alternativ. Det kan även vara tvärtom, att de tror att de är väldigt prisvärda och hoppas att en dag bo i ett trähus. I slutändan är det marknaden som styr så båda eller ingen kan stämma. Brist på information kan därför vara hämmande i beslutsprocessen för det finns uppfattningar som istället styr beslutet.
— Det finns tydliga skillnader mellan studerade länderna när det kommer till vilka strategier de ska välja. Varför exempelvis Sverige och Storbritannien behöver fokusera på alla tre strategier kan vi bara spekulera i, säger Dohun Kim.
— Forskning på detta område visar tydligt att beslutsfattare inte bara kan förlita sig på reglering och miljöaspekterna gällande de nya höghusen i trä. Det är ytterst viktigt att kommunicera med de som söker bostad om att höghus i trä är både attraktivt och brandsäkert boende. De nordiska ländernas långa erfarenhet av att bygga och bo i trähus är väl värd att dela med sig av till andra länder, säger medförfattare Francisco X. Aguilar.