SLU-nyhet

Effektivisera åtgärder mot övergödningen: "Avsätt en procent av våtmarkssatsningen till utvärdering"

Publicerad: 26 augusti 2024
Kvinna håller mobiltelefon vid skylt framför en damm. Foto.

Övergödningen av Sveriges vatten är en av de största miljöutmaningarna, och påverkar miljön från källa till hav. Men forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ser viktiga kunskapsluckor och menar att det behövs en ny nationell strategi för långsiktig uppföljning av övergödningsåtgärder för att effektivisera åtgärdsarbetet.

Sedan 1990-talet har Sverige investerat betydande resurser i åtgärder som syftar till att minska övergödningen, bland annat genom program som Lokala Vattenvårdsprojekt (LOVA) och Landsbygdsprogrammet (LBP). Trots stora satsningar är kunskapen om de långsiktiga effekterna av åtgärder otillräcklig. Forskare från SLU menar att mindre än 0,07 procent av ytan anlagda våtmarker har följts upp.

”Kunskapsmässigt står vi och stampar. Det finns helt enkelt inte underlag nog att kunna säga hur vi bäst utformar effektiva åtgärder i landskapet, när vi inte följer upp systematiskt och lär oss av de satsningar som gjorts”, säger Pia Geranmayeh, forskare på institutionen för vatten och miljö, SLU.

Samtidigt är kunskapen starkt efterfrågad från flera håll.

Uppföljning ger ny, behövd kunskap

I en nyligen publicerad policy brief från SLU betonas vikten av långsiktig uppföljning av åtgärder som våtmarker, tvåstegsdiken och strukturkalkning.

Om vi tar våtmarker som ett exempel, har de uppföljningar som gjorts hittills skett inom ramen för enskilda våtmarker och främst korta forskningsprojekt. Uppföljningarna har då fokuserat på enskilda nyttor som våtmarken kan bidra med (näringsrening, kolinlagring eller biologisk mångfald).

Men våtmarker är komplexa miljöer som förändras över tid. För att få kunskap om hur våtmarken kan bidra med flera olika nyttor utan att andra miljöproblem skapas (som exempelvis ökade utsläpp av växthusgaser) behöver mätningarna koordineras vad gäller metod, plats och över tid. 

För att vi ska kunna säkerställa att de resurser som investeras ger önskad effekt krävs långsiktiga, och samordnade mätningar på flera platser i landet. Det är viktigt att vi får ett nationellt uppföljningsprogram för att samla data som ger en bred och långsiktig kunskap som inte finns idag. Bara då vet vi om vi använder pengarna på ett effektivt sätt", säger Pia Geranmayeh som är en av forskarna bakom policy briefen.

Nytt förslag från ansvariga myndigheter

SLU-forskarna stödjer det förslag till strategiskt program som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) föreslog i december 2023 att de, tillsammans med Jordbruksverket får utökade resurser för att utveckla ett strategiskt program för uppföljning av övergödningsåtgärder. Detta skulle möjliggöra ett skifte från enskilda projekt till ett långsiktigt, nationellt lärande.


Kontaktinformation

Pia Geranmayeh (Kynkäänniemi), Forskare
Institutionen för vatten och miljö, Sektionen för geokemi och hydrologi
pia.geranmayeh@slu.se, 018-673124