Årets kräftfiske har fått dröja på många håll och inte sällan är det relativt små kräftor i burarna. Trots det så pekar tidiga rapporter på att det ändå blir ett bra år för kräftfisket, enligt SLU:s expert.
- Just nu har vi fullt upp med våra årliga provfisken och jag får regelbundet uppgifter om storleken på fångster från yrkesfiskare och fiskevattenägare. Förutom några få larmrapporter från mellersta och norra Sverige så ser det ut att bli goda fångster, säger Patrik Bohman.
Han forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och expert på kräftor.
Att säsongen kommit igång lite senare än vanligt har många orsaker. Väder och den föda, eller bristen på den, som kräftorna får i sig avgör när de ömsar skal. Något som på flera platser skett lite senare i år. Efter att de ömsat skal så går de inte in i burarna.
- Vi har också sett att höga vattenflöden i olika delar av landet kan stressa kräftorna och få dem att undvika burar, säger Patrik Bohman.
Hårt fiske
Även om fångsterna i år ser ut att bli goda så är det i många fall ganska små kräftor som kommer upp. Det här kan bero på att kräftorna på vissa håll fiskas väldigt hårt och inte har tillräckligt med proteinrik föda.
- I Vättern finns oerhört många kräftor men en stor andel av dem är för små för att fångas, berättar Patrik Bohman.
Den inhemska flodkräftan pressas allt hårdare och varje år försvinner arten från nya sjöar och vattendrag.
- Det beror framförallt på att folk illegalt sätter ut signalkräftor. De för med sig kräftpest som flodkräftan är chanslös mot, säger Patrik Bohman.
Trots detta så ser ändå årets kräftfest ut att vara räddad.
- Svenskar äter omkring 5000 ton kräftor årligen. Ungefär hälften drar vi upp själva. Det är verkligen stora mängder kräftor som hamnar på tallriken, säger Patrik Bohman.
