Rödek kan inte ersätta vanlig ek när det gäller biologisk mångfald

Den nordamerikanska rödeken har sedan länge planterats på några platser i södra Sverige men är fortfarande ovanlig. I takt med klimatförändringen kommer sannolikt allt fler trädslag med hemvist utanför Sverige att ses som både möjliga och lämpliga att använda även här.

– Vi behöver veta mer om vad det innebär för biologisk mångfald om vi planterar mer träd som inte finns naturligt i Sverige, säger Lena Gustafsson, professor emeritus på SLU.

Rödek och vanlig ek i södra Sverige

I studien ingår rödek och vanliga ekar (skogs- och bergekar) på 14 platser i Halland, Skåne, Blekinge och Småland.

Resultatet var tydligt för lavarna: Totalt sett hade de vanliga ekarna fler arter än rödeken (92 jämfört med 67). Artsammansättningen skiljde sig också åt mellan trädslagen och de vanliga ekarna hade fler unika arter, det vill säga arter bara fanns på dessa träd. Ett exempel är rostfläck Arthonia vinosa som hittades på 58 vanliga ekar (fler än 40 procent av träden) men inte på en enda rödek.

Inventerarna hittade bara två rödlistade arter, Bactrospora corticola (ett träd) and Opegrapha vermicellifera (två träd), samtliga på vanlig ek. Vanlig ek hyste också något fler mossor (31 jämfört med 27 på rödek) men artsammansättningen var likartad. En förklaring till skillnaden mellan trädslagen är barken. Rödeken har slät bark är medan den vanliga ekens bark är skrovlig och därmed har fler nischer, olika livsmiljöer.

Lavfloran utarmas

En av lavarna som hittades på vanlig ek fångade särskilt inventerarnas intresse. Efter konsultation med internationell expertis visade det sig att de hade hittat en liten skorplav utan svenskt namn Micarea isidioprasina som är ny för Sverige.

– Vår studie visar att lavfloran skulle utarmas om rödeken ersatte den vanliga eken men att mossfloran inte skulle påverkas nämnvärt, säger Lena Gustafsson.

Dock hade rödeken några arter som inte fanns på vanlig ek och en mix mellan trädslagen på landskapsnivå skulle därför kunna leda till en högre mångfald. Men verkligheten är mer komplicerad än så eftersom de arter som hittades på rödek också finns på andra trädslag.

– Vår studie är den första i Sverige om den biologiska mångfalden kopplad till rödek. Men det finns flera studier från framförallt Polen som pekar på negativa effekter, till exempel när det gäller markvegetationen. Rödekens blad är styva och bryts ner långsamt och bildar därför ett marktäcke som stänger ute ljuset och därmed hämmar växtligheten, säger Lena Gustafsson.

Behövs mer kunskap

Å andra sidan visade en nyligen publicerad studie från Tyskland att rödeken är ett lämpligt trädslag för många vedlevande skalbaggar, även för en del rödlistade.

– Det behövs mer kunskap, både om artgrupper och jämförelser med andra trädslag, säger Lena Gustafsson.

Studien ingår i forskningsprogrammet ”Anpassning till förändringar: expanderande skogsekosystem i ett föränderligt klimat” Forskarna fick hjälp av SLU:s försöksparker, Skogsstyrelsen, Skogssällskapet, Skånska Landskap, Häckeberga Säteri och privata skogsägare för att hitta rödekbestånd. Bestånden inventerades av lav- och mossexperterna Raul Vicente och Ola Hammarström.

Vetenskaplig artikel

The non-native Quercus rubra does not substitute the native Quercus robur and Q. petraea as substrate for epiphytic lichens and bryophytes, Forest Ecology and Management, Lena Gustafsson, Markus Franzén, Johanna Sunde, Victor Johansson

Kontakt

Lena Gustafsson, professor emeritus i naturvårdsbiologi vid SLU.
lena.gustafsson@slu.se

Victor Johansson, forskare inom ekologi
och naturvård, Linköpings universitet
victor.a.johansson@liu.se

Markus Franzén, docent i ekologi, Linnéuniversitetet, Växjö.
markus.franzen@lnu.se

Johanna Sunde är biträdande lektor i skogsekologi vid Linnéuniversitetet.
johanna.sunde@lnu.se