Nyhet

Smarta trädval en nyckel till ett hållbart tropiskt skogsbruk

Publicerad: 29 augusti 2024
Arvid Lindh håller en planta Bornean Ironwood, Eusideroxylon zwageri, eller Belian som den kallas lokalt.

Regnskogarna på ön Borneo har lidit stora förluster på grund av både ohållbart skogsbruk och etableringen av oljepalmsplantage. Samtidigt behövs de tropiska skogarnas resurser i omställningen till en fossilfri ekonomi. I sin avhandling visar doktoranden Arvid Lindh vid SLU att det går att restaurera skogarna och samtidigt få lön för mödan – om du väljer rätt trädslag.

I Sabah-regionen i den Malaysiska delen av Borneo har SLU under 25 års tid deltagit i ett stort forsknings- och restaureringsprojekt. Det unika projektet har både lett till att över fem miljoner nya träd planterats, och att en mängd forskning om restaurering i tropiska skogar kunnat bedrivas.

Sedan 2018 har Arvid Lindh, doktorand vid institutionen för skogens ekologi och skötsel på SLU, studerat hur olika sorters träd vid dessa återplanteringar dels skapar lönsamhet och dels gynnar biodiversitet i skogen. I sin avhandling berättar han att det finns stor outnyttjad potential i de degraderade och delvis avverkade regnskogarna som forskarna arbetat i.

”Dessa regnskogar som bär tecken på avverkning kallas generellt för sekundära skogar. Men detta begrepp är negativt laddat och kan i många situationer vara missvisande och översimplifierat”, säger Arvid Lindh.

Skalbaggarnas oväntade favorit: Träd med små blad

2008 planterades drygt 20 olika inhemska trädarter ut i slumpmässig ordning utmed rader i skogen, och sedan dess har deras tillväxt följts noga. Genom att kategorisera trädarterna efter enskilda egenskaper som motståndskraft mot insekter, koncentration av näringsämnen och pH-värde i bladen, kunde forskarna knyta vissa av trädarternas karaktärsdrag till hur lyckad återplanteringen blev. En förvånande slutsats blev att de mest snabbväxande träden i slutändan inte var de mest lönsamma, eftersom de hade en betydligt lägre överlevnadsgrad än några av de mer långsamväxande (läs mer om delstudien här).

Forskarna, tillsammans med kollegor från Sabah, undersökte också vilka sorters skalbaggar som de nya träden lockade till sig. Skalbaggar används ofta som en indikatorgrupp på grund av deras många olika funktioner inom ekosystemet, och deras närvaro kopplas till högre biodiversitet överlag. Fler än 350 skalbaggsarter observerades och kunde i sin tur kopplas till egenskaperna hos de träd de hittades i. De flesta skalbaggarna, däribland de ved- och lövätande, föredrog generellt träd med mjuka blad. Lite oväntat visade sig också storleken på bladen vara betydelsefull, där träd med små blad föredrogs mer. Helt andra egenskaper drog däremot till sig rovskalbaggar och svampätande skalbaggar.

Slutligen undersökte forskarna hur ett framtida klimat med glesare regntillfällen och mindre nederbörd påverkar nedbrytningen av löv från träd med olika bladegenskaper. Nätpåsar fyllda med löv sattes ut tillsammans med unga trädplantor under regnskydd och vattnades sedan för hand med bestämda tidsintervall. Resultatet visade att både mindre total nederbörd, men också längre tid mellan regntillfällena, minskade nedbrytningen. De bladegenskaper som påverkar nedbrytningen mest under våra nuvarande förhållanden var också mest viktiga även i försöken.

Rätt kombination kan ge det bästa av båda världar

Forskarna kan konstatera att ingen enskild trädart kan tillhandahålla alla ekosystemtjänster på egen hand. Men med rätt kombination av träd kan en restaurering få de bästa möjliga chanserna till flera nyttoeffekter. Och Arvid Lindh har identifierat ett lovande radarpar efter sina försök.

Rubroshorea ovalis och Shorea leptoderma är två trädslag som fick goda resultat i både tillväxtförsöket och i artrikedomen av skalbaggar de lockade till sig. Dessa två skulle kunna utgöra bra grundstenar när man väljer vilka arter som ska inkluderas vid restaurering. De kan sedan kompletteras med arter som har andra egenskaper och styrkor”.

Han hoppas att den nya forskningen ska kunna föra skogsindustrin på Borneo i en mer hållbar riktning.

”De tropiska skogarna kommer vara väldigt viktiga när vi ska övergå till en mer biobaserad ekonomi. De täcker mer land än de boreala skogarna och växer snabbare. Kan man få till ett bra och hållbart skogsbruk där hade det kunnat bidra med stor nytta”, säger Arvid Lindh.

 

Länk till den vetenskapliga publikationen: https://publications.slu.se/?file=publ/show&id=130466

Läs en tidigare nyhetsartikel om en av avhandlingens delstudier.

Läs mer om SLU:s arbete i Borneo genom "Sow a seed".

 

Arvid Lindh försvarar sin avhandling på Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå klockan 09:00 den 6 september. Mer information, och länk till hela avhandlingen hittar du här

Högupplösta bilder hittar du här

Bilderna är fria att använda i samband med publiceringar kopplat till nyheten. Fotograf måste anges.

Arvid Lindh i Borneo. Fotograf: Susanna Bergström/SLU.

Arvid Lindh håller en planta Bornean Ironwood, Eusideroxylon zwageri, eller Belian som den kallas lokalt. Fotograf: Ulrik Ilstedt/SLU.

Foto av den primära studieploten. Inhemska träd blev inplanterade i rader in i en skog som plockhuggits och brunnit på 80-talet. Foto: Arvid Lindh/SLU.

Ett av de bäst växande träden i restaureringsprojektet. Cirka 40 m högt och 60 cm i diameter. Foto: Arvid Lindh/SLU.


Kontaktinformation

Arvid Lindh, Doktorand
Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, gemensamt