SLU-nyhet

Är evig gravfrid möjlig i tider av klimatförändring?

Publicerad: 03 september 2024

Carola Wingren, professor på SLU i Ultuna, har tillsammans med Roger Marjavaara vid Umeå universitet publicerat en studie som uppskattar att minst 30 000 begravda kvarlevor kommer påverkas av klimatförändringar såsom stigande havsnivåer, översvämning och erosion. – Nuvarande begravningslagstiftning i Sverige är relativt rigid och förbjuder omplacering av mänskliga kvarlevor utan särskilda skäl, berättar Carola i ett samtal med SLU Tankesmedjan Movium.

Vad handlar er studie om?  
- Vi har bedömt och analyserat behovet av storskaliga förflyttningar av mänskliga kvarlevor som kan uppstå på grund av klimatförändringar, inklusive stigande havsnivåer, översvämningar och erosion. I vår analys har vi även beaktat hur dessa behov förhåller sig till gällande normer och lagstiftning, såsom begravningslagen och dess regler om evig gravfrid.
 
Vad har ni kommit fram till?
- Resultaten från våra studier visar att klimatförändringarna utgör en allvarlig risk för kyrkogårdar och begravningsplatser i Sverige. Detta gäller särskilt i de sydvästra delarna av landet, där förväntade ökningar i nederbörden kan leda till omfattande skred och erosion. Enligt vår lägsta uppskattning kommer cirka 30 000 begravda kvarlevor samt omkring 150 000 anhöriga att påverkas av klimatrelaterade risker i slutet av detta århundrade.
 
Varför är detta viktigt?
- Det är viktigt att lagstiftningen ger en stabil grund för effektiv samhällsplanering, annars riskerar vi att göra felaktiga strategiska beslut, såsom de som rör klimatanpassning. Den nuvarande begravningslagstiftningen i Sverige är ganska strikt och tillåter inte omplacering av mänskliga kvarlevor utan särskilda skäl. När lagen skapades var klimatförändringar och deras konsekvenser i stor utsträckning okända, men idag är det en fråga som måste beaktas i all strategisk samhällsplanering och lagstiftning. Många begravningsplatser ligger på vackra men utsatta platser, nära vattendrag eller på mark som är känslig för erosion. För att förhindra ekonomiskt och socialt samt kulturellt kostsamma negativa effekter, hoppas vi kunna ta fram resultat som är värdefulla för samhällsplaneringen och som kanske kan påverka framtida lagstiftning.
 
Vad är nästa steg för er?
- I vårt fortsatta arbete kommer vi föra samman kvantitativa resultat för Sverige med kvalitativa resultat från studier som behandlar den pågående flytten av mänskliga kvarlevor i Kiruna, där vi redan genomfört en enkätstudie med gravrättsinnehavare. Vi står också i startgroparna att genomföra fokusgruppsintervjuer med beslutsfattare respektive brukare och anhöriga för att få kunskap om hur dessa upplever effekterna av en förflyttning av kvarlevor, och hur de ser på möjligheterna att genomföra en sådan på ett värdigt sätt.

Fakta:

Läs mer om studien här:
Roger Marjavaara & Carola Wingren. 2024. Disturbing the dead: Climate change and the potential relocation of Swedish cemeteries, Applied Geography, Volume 171, 2024
 
Läs mer om forskningsprojektet Ett mobilt Nekropolis: potential, effekter och betydelse av storskalig förflyttning av mänskliga kvarlevor i Sverige på följande hemsida: https://www.slu.se/institutioner/stad-land/forskning/Landskapsarkitektur/pagaende-projekt/mobilt-nekropolis/
 
Carola intervjuades också i ett reportage på P1 den 29 augusti om studien. Lyssna på intervjun här:
https://sverigesradio.se/avsnitt/de-doda-i-kiruna-maste-ocksa-flytta